Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Krigsväsendet
- Kyrkan och läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erfarenhet hade emellertid till fullo ådagalagt de olyckliga följderna af skärgårdsflottans vårdslösande. Örlogsflottan, förstärkt med engelska krigsfartyg, hade, då den ryska höll sig undan eller blokerades, haft under kriget få tillfällen att utmärka sig.
Kyrkan och läroverken.
I stället för den otro, som dock var blandad med icke så liten vantro, hvilken röjde sig hos Gustaf III och visade sig i en viss ljumhet och liknöjdhet i religiöst hänseende, älskade både hertigen-regenten och hans gunstling Reuterholm att lägga i dagen mycken religiositet, hvilken dock äfven hos dem visst icke var fri från mysticism och vidskepelse. Den nya riktningen visade sig emellertid i det plakat, angående sabbatens tillbörliga firande, som utfärdades den 26 Februari 1793 och i hvilket förordnades, att till förekommande af oskick och otillbörliga tidsfördrif alla källare, kaffehus, näringsställen och krogar skulle vara tillslutna ifrån lördagsaftonen kl. 7 och ingen skänkning eller förtäring der tillåtas till samma tid om söndagsaftonen, äfvensom att inga krogar skulle å landsbygden tålas nära intill kyrkorna eller å kyrkovall; samt slutligen en förmaning till alla att flitigt och andäktigt bevista den offentliga gudstjensten, instämma i böner och lofsånger samt använda sön- och helgdagar till de välgörande afsigter, hvarför de voro inrättade.
Den 8 Mars 1793 hölls i Upsala en jubelfest till firande af det derstädes 200 år förut hållna möte, från hvilket lutherska lärans befästande i Sverige egentligen kan räknas. Till jubelfestens bevistande kallades rikets presterskap, och så väl den unge konungen som hertigen, hans förmyndare, infunno sig vid festen, till hvilken hertigen äfven anmodat riksdrotsen grefve Wachtmeister, rikskanslern friherre Sparre, riksmarskalken grefve Oxenstjerna samt presidenterne friherrarne Kurck och Reuterholm att sig inställa. Det nu församlade presterskapet bildade tillika ett slags kyrkomöte, der erkebiskopen Uno von Troil ledde förhandlingarna, hvilka förnämligast angingo ifrågasatt antagande af ny bibelöfversättning, ny psalmbok och kyrkohandbok. För öfrigt hade mötet haft att yttra sig om hertigens propositioner, angående bästa medlen till religionens befrämjande, skolverkens förbättring och lapparnes undervisning. Det stannade emellertid vid ett betänkande af presterskapet, innefattande en anhållan om tillsättande af komitéer till öfverseende af bibelöfversättningen, nya psalmboken och handboken, samt anstalter till förbättrade kristendomsläroböcker, kristendomens fortplantning i Lappmarken, hospitalsfondernas bibehållande till sina ändamål, äktenskapets och sedernas bevarande i nödig helgd, krogars inskränkning, i synnerhet vid kyrkorna, samt afböjande af lättsinniga anfall mot religionen och presterskapet i tryckta skrifter. Den begärda s. k. »ecklesiastikkomitén, hvars alla ledamöter tillhörde presterskapet, blef ock tillsatt af hertigen under hösten 1793.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0687.html
