654 (Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och läroverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längden beträffar, som höll öfver 13 fot; »men», anmärker Leopold, »var han en jätte till sin yta, så, huru stort skalet var, fylde kärnan detsamma»; Petrus Munck, biskop i Lund från Juni 1794 till Juli 1803, ansedd vetenskapsman, stark katederhjelte, författare till ett mycket stort antal disputationer och lärda afhandlingar, såsom biskop nitisk och orädd; Olof Bjurbäck, biskop i Carlstad från Juli 1803 till April 1829, skildras såsom »för sitt underlydande presterskap, sina församlingar en patriark, en far, öppen som Guds dag, nedlåtande till förtrolighet, sträng i sina fordringar om renhet i seder och nit i samhällsåligganden, öm för allt hvad som led, brinnande för allt sant och rätt, svekets och orättvisans afsvurne fiende»; Carl Gustaf Nordin, i det föregående omtalad, biskop i Hernösand 1805—1812 — stod ej lika högt i hertigens och i Gustaf Adolfs förtroende som förut i Gustaf III:s, men var såsom biskop fullkomligt på sin plats genom sin mångåriga erfarenhet af konsistoriela ärendens handläggning, sin noggranna kännedom om presterskapet inom stiftet samt sitt upplysta nit för de läroverk, som stodo under hans inseende, samt Johan Möller, biskop i Visby 1796—1805, hvilken såsom stiftsstyresman gjorde sig berömd för ordning, nit och allvar samt redan förut egde ett ganska aktadt namn såsom författare till flera religiösa arbeten, bland hvilka hans kyrkohistoria varit en mycket begagnad lärobok.

Kyrkans styrelse hade fortfarande vården om undervisningsväsendet. Erkebiskopen samt biskoparne i Lund och Åbo voro tillika prokanslerer för universiteten, och samtlige biskoparne hade inseendet öfver läroverken inom hvar sitt stift. Universiteten voro dock tillika icke så litet föremål äfven för regeringens uppmärksamhet, och detta var, åtminstone under förmyndarestyrelsen, icke till deras fördel.

Hertig Carl hade sjelf åtagit sig kanslersbefattningen för Upsala akademi; men då Nils von Rosenstein, som allt sedan 1785 varit kanslerssekreterare, nu ansågs allt för frisinnad, blef denna syssla i stället uppdragen åt en Gabriel Eurén, som dittills gjort sig känd endast såsom öfversättare af några Kotzebues romaner. Denna förändring väckte i Upsala mycket missnöje, och det visade sig snart huru föga den varit till akademiens båtnad. Prokanslern, erkebiskopen Uno von Troil, klagade, att alla sysslor blifvit tillsatta med de minst dertill lämpliga personer; att en mängd oordningar insmugit sig i akademiens ekonomi och att allt lutade till fall. Det väckte derföre synnerlig belåtenhet, när hertigen, efter det han nedlagt regeringen, äfven i Nov. 1796 afsade sig kanslers-embetet, hvilket man nu i Upsala ifrigt önskade, att Rosenstein måtte få öfvertaga. Det skedde likväl icke, men, såsom förut är berättadt, sökte och lyckades man i stället förmå den unge konungen att öfvertaga befattningen, och Rosenstein blef då åter kanslerssekreterare.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/9/0690.html

		Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf / 654 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|