Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
II. DET SVENSKA FOLKET.
ensamt på detta sätt. För att fullt förstå densamma måste man även erinra sig,
att en stor del av dessa åldrar nu upptagas av kullar, som varit ovanligt talrika
redan vid födelsen och som därtill vid utvandringens uppträdande hunnit den
ålder, att de nästan undsluppo denna nya decimation, vilken så mycket skarpare
drabbat befolkningens yngre grupper. Och än ytterligare kan nämnas, att
samma nu åldriga kullar en gång voro de första i vårt land, som fingo draga
nytta av den mänsklighetens stora välgärning, som kallas vaccinationen. Flera
omständigheter hava alltså förenat sig att för närvarande giva vårt land en
alldeles oproportionerligt talrik befolkning inom de högsta åldrarna — ett
förhållande som naturligen på ett mindre välkommet sätt bidrager att öka
fattigvårdstungan. Även grupperna 5—15 år hava varit övertaliga, ehuruväl, på grund
av nedgången i nativiteten, denna övertalighet är på väg att försvinna. Den
har emellertid utgjort en ekonomisk tunga genom de stora uppoffringar, som
nyssnämnda ålder pålägger föräldrar och samhälle för undervisning och uppfostran.
Överflöd på skolbarn och åldringar men brist på arbetsfört folk — detta har
sedan rätt lång tid varit situationen i vårt land, utan tvivel en anmärkningsvärd
svårighet, med vilken vår ekonomiska utveckling har att kämpa.
folkmängdens fördelning efter kön.
Yid 1914 års slut ägde Sverige 2 777 447 inb. av mankön och 2 902 160
av kvinnkön. Mot varje tusental män svarade alltså 1 045 kvinnor. För
Europa i dess helhet är denna proportion 1 027 kvinnor mot ett tusen män
—■ särskilt i Västeuropa 1 035 kvinnor. Övertaligheten för kvinnkönet
är således ovanligt stor i vårt land. Blott i Norge, Danmark, England,
Skottland, Portugal och Spanien är densamma ännu högre.
I äldre tider har dock skillnaden varit vida större i Sverige. År 1750
svarade mot ett tusen mankön 1 129 kvinnkön, den största disproportion
som någonsin blivit iakttagen i Europa. Huru förhållandena sedan dess
utvecklat sig framgår, med särskiljande även av olika åldrar, av Tab. 18.
Med undantag för krigsåren fortgick i det hela en utjämning i antal
de båda könen emellan under tidrymden mellan 1750 och 1865.
Sedermera avbröts denna rörelse tidvis genom utvandringen, vilken under de
femtio åren 1861—1910 medfört en nettoförlust av 496 000 män mot endast
417 000 kvinnor. Att till trots för en sådan ojämnhet inom emigrationen
kvinnkönets övertalighet inom Sveriges befolkning icke ökats utan
snarare tvärtom, måste tillskrivas det egendomliga förhållandet, att efter
Tab. 18. Antalet "kvinnor mot 1 000 män, åren 1750—1910.
Ärligen I allt 0—15 år 16—20 år 20—25 år 25—SO år 80—35 år 35—40 år 40—45 år 45—55 år 55—65 år 65—K) år
1750 1129 1006 1067 1139 1122 1106 1099 1 148 1209 1 457 1520
1751- -75 . 1 J07 1005 1037 1137 1 138 1 122 1 102 1116 1174 1 291 1 501
1776 -00 . 1077 996 1033 1097 110K 1087 1 OKI 1077 1123 1202 1360
1801- -25 . 1086 998 1017 1079 1 088 1104 1 114 1 134 1154 1231 1 394
1826- -50 . 1071 997 1011 1028 1034 1046 1 066 1101 1169 1286 1 482
1851- -75 . 1 (Mil 989 1003 1 026 1054 1 065 106!» 1105 1 121 1220 1 439 :
1876- -00 . 10(i0 976 979 1017 1062 1102 1115 1119 1 140 1167 1295;
1910 1046 965 968 1013 1035 1045 1062 1 111 1144 1162 1 265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
