Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖDLIGHETEN.
129
Enligt dödlighetsförhållandena under årtiondet 1891—19001 utgjorde
återstående medellivslängden vid födelsen: i Sverige 52-30, i Norge 52-22,
i Danmark 51-75, i England 46-00, i Belgien 47-12, i Nederländerna
47-80, i Finland 44-30, i Frankrike 47.44 år.
På landsbygden i Sverige2 är medellivslängden ända till 53-55 år, men
i städerna blott 47-32. För männen var medellivslängden på landsbygden
52-77 år, i städerna 43-93; för kvinnorna på landsbygden 54-35, i städerna
50-43.
Ur den rikhaltiga svenska dödlighetsstatistiken må till sist anföras några
detaljer. På landsbygden har från 1816—40 till 1901—10 den totala
dödligheten (av alla åldrar) nedgått från 22"26 °/oo till 14’S9, i städerna åter från 34’4i
till 14’8S. Städernas dödstal var alltså under den förra perioden 55 % högre
än landsbygdens men under den senare lika högt — ett talande intyg om den
förbättrade hälsovården och kommunalförvaltningen över huvud i våra
stadssamhällen. Den övervikt, som stundom ännu förekommer i städerna gentemot
landsbygden, faller nästan helt och hållet på de yngsta åldersåren (särskilt bland barn
av oäkta börd) samt på den manliga befolkningen i medelåldern. Även blahd
gifta kvinnor är dödligheten något högre i städerna.
Dödligheten i första levnadsåret uppgick för åren 1901—10 till 85 på
varje tusental levande födda. För landsbygden var siffran 80 °/oo, för städerna
101; i Värmlands län var den blott 64 °/oo, i Jönköpings 65, i Skaraborgs 66,
o. s. v., högst i Västernorrlands och Norrbottens län (104 resp. 109) samt
Stockholms stad (120). Erinras må, att medelsiffran för Västeuropa torde vara
omkring 175 °/oo. — Bland de äkta födda var dödligheten i Sverige sagda år 78 °yoo,
bland de oäkta 132.
Genom våldsamnia dödsorsaker (utom självmord) omkommo årligen 1821—40
vid pass 640 pr miljon av folkmängden, under perioden 1901—10 däremot blott
404.
Årets olika månader företedde under perioden 1901—10 följande
dödlighetssiffror pr år och ett tusen inb., nämligen: januari 16’32, februari 17’ie, mars
17’08, april 17’13, maj 14"04, juni 14’56, juli 13’33, augusti 12’38, september
12’i7, oktober 12’94, november 14’33 och december 15’37. Årsmedeltalet var
14*89. I äldre tider var våren den ödesdigraste årstiden, nu åter är det snarast
vintern. — Ärstidens inverkan på dödligheten är mindre i norra Sverige än i
det södra —- tvärtemot vad man skulle vilja föreställa sig. Mellan land och stad
är skillnaden störst under sommarmånaderna, särskilt för mankönet. I de högsta
åldrarna är dödligheten störst om vintern, i de mellersta om våren. För de
spädaste åldrarna är vintern i allmänhet ofördelaktigast men i städerna stundom
även högsommaren; i synnerhet var detta ofta fallet i äldre tider.
Dödligheten inom Sveriges olika län åskådliggöres genom kartan å sid. 127.
I länen omkring Vättern ävensom i flera norrländska län uppgår dödstalet nu
blott till omkring 14 °/oo — i sanning ett gynnsamt resultat. I äldre tider var
dödligheten lägst i Jämtlands län (åren 1841—50 blott 12"96 °/oo); senare
ökades dödligheten därstädes genom skogsindustriens utveckling och därmed följande
starka inflyttning, men den allra sista tiden har dock medfört en återgång till
lägre dödstal. — I staden Stockholm var dödligheten i äldre tider mycket hög,
men numera är ställningen ganska fördelaktig. Åren 1906—10 utgjorde
Stockholms dödstal blott 14’8 °/oo, eller lägre än i de flesta andra huvudstäder i Europa.
1 För ett par av de ifrågavarande länderna sammanfaller ej observationsperioden
riktigt med nämnda årtionde. — Det torde måhända böra understrykas, att såväl de utländska
som svenska siffrorna avse medellivslängd, ej s. k. sannolik livslängd. — - Enligt
beräkningar för årtiondet 1891—1900.
9—123483. Sveriges land och folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
