Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Stånd och klasser. Av P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
II. DET SVENSKA FOLKET.
allmänna rösträtten och det proportionella valsättet erhållit en fulltalig
representation i denna kammare och jämväl ej få platser i den Första.
Som den kommunala rösträtten samtidigt starkt utjämnats, har det
svenska samhället i politiskt avseende i hög grad demokratiserats. Detta
återverkar naturligen mäktigt på de sociala förhållandena och deras
utjämnande utan att dock här lika litet som hos andra kulturfolk innebära
klass-skillnacfernas upphävande.
Spänningen mellan samhällets olika klasser har dock städse i Sverige
mildrats genom det ofta påvisade, för vårt folk karakteristiska draget
av humanitet, till följd varav i det praktiska livet slitningarna och
övergreppen icke blivit så skarpa, som ofta annorstädes varit fallet. En
annan härtill medverkande omständighet är, att övergången från lägre till
högre klass ingenstädes torde vara så lätt och så ofta förekommande som
i Sverige, vilket förnämligast kan förklaras därav, att den högre
undervisningen är så gott som kostnadsfri och utan hinder står öppen för alla.
Också äro vid våra allmänna läroverk ej mindre än 20 à 25 % av
lärjungarna söner till bönder och arbetare, och vid pass hälften av hela antalet
tillhör i allmänhet de s. k. lägre klasserna i samhället. En stor del av
Sveriges yppersta män leda därför direkt eller genom ett eller två led
sitt ursprung från befolkningens djupare lager, och »överklass» och
»underklass» äro med varandra starkt förbundna genom det mäktigaste av
alla band, blodets. Betydelsen härav framträder tydligt, när man
erinrar sig det motsatta förhållandet i många andra länder, i vilka
skillnaden mellan de högre och cle lägre klasserna också är vida större.
Detta har emellertid icke hindrat, att klassmotsatserna hos oss som
annorstädes under senaste tid på konstlat sätt skärpts genom den s. k.
arbetarerörelsen. Kroppsarbetarnas helt naturliga strävan att förbättra
sin ställning icke blott politiskt utan framför allt ekonomiskt och socialt
har under inflytande av utifrån importerade socialistiska teorier och
fackföreningsväsende lett till vidgande av motsatsen mellan dem och
övriga samfundsklasser. Klasskamp och dess närmaste yttring, storstrejk,
ha sålunda tillgripits för att förverkliga önskningar, som i sina
ytterligheter måste betecknas som rent utopiska.
Klassväsendet vilar ytterst på skillnaden mellan arbete med huvudet
och arbete med händerna, mellan arbetets ledning och dess utförande
och kan för den skull icke av kulturen undvaras. I följd härav kunna
icke heller de olikheter i inkomst och förmögenhet, som nödvändigt
åtfölja nämnda skillnader, upphävas, om ock utvecklingen kan och bör
medföra en jämnare fördelning därav, än vad förhållandet nu är.
Huvudsaken är, att arbetarnas ställning förbättras —- och det sker oavbrutet
såväl i följd av det nationella arbetets ökade avkastning som genom den
sociala lagstiftningen — då de ekonomiska olikheterna av sig själva minskas.
Likvisst är i det avseendet vida bättre ställt i Sverige än uti de stora
kulturländerna med deras storstadsproletariat å ena sidan och
miljardför-mögenheter å den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>