Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Stånd och klasser. Av P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅND OCH KLASSER.
145
Angående förmögenhetens och inkomsternas fördelning i Sverige
känna vi alltjämt ganska litet, oaktat vi sedan långa tider ägt uti den
allmänna bevillningen en källa till kunskap härom och den nya
inkomst-oeh förmögenhetsskatten samt deklarationsplikten (sedan 1910) öppnat
nya möjligheter till en sådan kunskap. Visserligen saknas icke
beräkningar över förmögenhetens fördelning liksom sammanställningar av
taxeringslängdernas uppgifter rörande inkomsterna. Men dessa lämna,
ehuru delvis av olika anledningar, blott ofullständig upplysning om det
ekonomiska underlaget för samhällets sociala byggnad och till och med
om de olika ekonomiska villkoren.
Överhuvud är kännedomen om förmögenhetens fördelning i detta
avseende mindre upplysande. Det gives nämligen många, som, ehuru de
ingen annan förmögenhet äga än kläder och personligt lösöre, sitta med
betydande inkomster och alltså äro icke blott välbärgade utan till och
med rika. Även sammanförandet av konsumtionsföremål och
produktionsmedel uti en och samma förmögenhetssiffra, ehuru av statistiska skäl
nödvändigt, gör dessa beräkningar mindre skickade att belysa det ekonomiska
tillståndet uti samhällets olika lager. Detta beror nämligen, vad
förmögenheten beträffar, vida mer av den som ekonomiskt maktmedel
verksamma produktiva förmögenheten än av konsumtionsegendomen. Därför äro
uppgifter endast om produktionsmedlens fördelning av större betydelse
för omdömet om de sociala klassernas ekonomiska underlag än en
redogörelse för hela nationalförmögenhetens fördelning utan skillnad mellan de
olika slagen av värdeföremål. Vi avstå av dessa skäl från att här anföra
nämnda beräkningar, uti vilka för övrigt flera osäkra faktorer alltjämt
ingå.
För att emellertid ej helt och hållet förbigå denna sida av de sociala
förhållandena i vårt land, vilja vi erinra om fördelningen av jorden, det främsta
produktiva förmögenhetsföremålet, och de uppgifter som jordbruksstatistiken därom
meddelar.
Enligt denna utgjorde exempelvis år 1911 antalet »brukningsdelar» 359 871,
vartill kommo 138 677 »torp och andra jordlägenheter». Av de förra fördelade
sig brukningsdelarna med odlad jord efter ägovidd och brukare sålunda:
Ägare Arrendatorer
högst 2 har..................79 738 9 229
2— 20 » ..................199 912 30 565
20—100 > ..................22 677 10 512
över 100 > ..................2 046 1 117
Visserligen är den bild av jordens fördelning, som denna statistik lämnar,
ganska ofullständig, i det att den blott berör den för jordbruk använda jorden
och vidare saknar upplysning om de olika storleksgruppernas samlade andelar uti
arealen. leke dess mindre tillstädjer densamma en allmän slutsats, som i brist
på bättre här må anföras.
Fördelningen av den för jordbruk lämpliga jorden är nämligen ur social
synpunkt viktigast att beakta. Huru de ofantliga vidderna av skog och obrukbar
mark, isynnerhet i landets norra för jordbruk föga passande trakter, fördela sig,
är för den föreliggande frågan av mindre betydelse. Även saknaden av uppgift
på samfälda arealen för de särskilda grvpperna utgör icke ett oöverstigligt hin-
10 —123483. Sveriges land och folk. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
