Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Seder och levnadssätt. Av [G. Sundbärg och J. P. Velander] V. Själander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 II. DET SVENSKA FOLKET.
Tab. 35. Ärliga förbrukningen pr inbyggare i Sverige, åren 1861—1910.
Årligen Vete kg Båg kg Potatis kg Kaffe tig Te H Socker kg [-Brännvin-] {+Bränn- vin+} liter å 50 % Öl liter Vin liter Tobak hg
1861—70 . . . 18 119 240 17-8 0-08 500 9-76 ll-o 0-4 8-34
1871—80 . . . 24 131 262 23-3 0-11 7-73 10-96 16-8 0-8 11-37
1881—90 . . . 35 136 238 30-4 0-18 10-60 7-50 21-8 0-6 11-35
1891-00 . . . 51 125 233 41-3 0-35 16 06 7-37 23-4 0-6 12-92
• 1901—10 . . . 66 117 253 59-3 0’40 2304 7-20 24-4 0-6 14 98
översikt av denna förbruknings ökning eller minskning i vårt land under de
senaste decennierna. Ett bifogat diagram giver för vete och rågs
vidkommande en åskådlig bild av konsumtionens växlingar.
Av uppgifterna framgår, att konsumtionen av de viktigaste livsmedlen stigit
betydligt, vittnande om ökat välstånd hos befolkningen. Förbrukningen av vete
har reguljärt ökats, under det att råøkonsumtionen på sista tiden gått tillbaka.
Våra två förnämsta brödsorters inbördes roll under olika tider framgår även av
följande procenttal.
Årligen Vete Råg Summa
1861—70 ..............13-1 815-9 100-0
1871—80 ..............15-5 84-5 100-0
1881—90 ..............20-5 79-5 100o
1891—00 ..............29-0 710 lOO-o
1901—10 ..............36-1 63’9 100-0
Medan vetet åren 1861—70 ingick i den samfällda konsumtionen med 13"i
var dess andel åren 1901—10 nära tre gånger så stor (36*1 %). Kornet, som i
äldre tider i rikets nordligare delar var nästan den enda brödsäden, har såsom
sådan alltmer undanträngts av vete och råg.
Förbrukningen av kött beräknades av P. Fahlbeck för åren 1885—88 till
omkring 28 kg årligen pr invånare, vilket är ungefärligen lika med det europeiska
medeltalet. Denna förbrukning anses hava ökats under senare tider, men
sifferuppgifter därom föreligga icke. Däremot är förbrukningen av mjölk, som enligt
en undersökning år 1885 uppskattades till 183 liter pr inv. (säkerligen en ovanligt
hög siffra), numera mindre än förr, i det att en allt större del av mjölken
användes till smörberedning för export. Inom landet förbrukades årligen 5*64, kg
smör pr invånare enligt Fahlbecks beräkning — över huvud taget en mycket
hög siffra i jämförelse med andra länder. En viktig konsumtionsartikel är även
potatisen, såsom framgår av Tab. 35. Sockret var tidigare en lyxvara, varav
förbrukningen under 1850-talet endast uppgick till 3-s kg pr invånare och år. Till
följd av den starkt nedgående prisrörelsen och den inhemska produktionen, har
sockret emellertid blivit en nödvändighetsvara för alla lager av befolkningen och
föremål för en alltjämt ökad konsumtion, såsom även framgår av tabellen.
Mycket starkt har även fcaffeförbrukningen ökats, och över huvud hör vårt folk
numera till de mest kaffedrickande (i Nordsverige går man ofta rent av till
övermått härutinnan, särskilt bland den kvinnliga befolkningen). Däremot är
teet ännu inskränkt till de förmögnare klasserna. Bland egendomligheter i svensk
matordning må nämnas »smörgåsbordet» (förekommer även i Ryssland), som
bekant bestående av bröd, smör och ett större eller mindre antal kallskurna
(stundom även varma) rätter. Förr kallades »smörgåsbordet» allmänt »brännvinsbord»,
emedan »supen» ansågs oskiljaktig därifrån.
Bruket av tobak har åtminstone från europeisk synpunkt nått endast en medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
