Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 5. Kyrkliga förhållanden. Av K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
1772) uppträdde under sina sista decennier såsom uppenbarare av Bibelns
andliga mening med ett stort religionsfilosofiskt system; hans personliga
from-bet hade en stark dragning åt det ockulta (andeskåderi). Hans anhängare
organiserade sig efter hans död i England såsom eget samfund (»Nya kyrkan»).
Det religiösa behovet hos de bildade under upplysningstiden fann ofta utlopp
i swedenborgianism (eller lierrnhutism).
Emanuel Swedenborg.
Med 1800-talets andra decennium började ett religiöst uppvaknande.
Upplysningsidéerna bekämpades i litteraturen av nyromantikerna, filosofiskt av
Erik Gustav Geijer (1783—1847), som sedan med religiösa utgångspunkter blev
den svenska personlighetsfilosofiens grundläggare. I Johan Olof Wallins
(1779—1839; död såsom ärkebiskop) psalmbok av 1819, som ännu användes,
märkes redan förnyelsen tydligt. Henrik Schartau, domkyrkokomminister i
Lund (1757—1825), blev genom sin inverkan på de studerande vid universitet
upphovsman till en i södra och västra Sverige starkt ingripande
kyrkligt-pietistisk riktning, schartauanismen, känd för betonande av lagbundenheten i
den enskildes religiösa utveckling (»nådens ordning») och av prästens
myndighet (enskild bikt). Dess inflytande kombinerades till stor del med de
högkyrkliga tendenserna hos Lundateologien kring seklets mitt.
Från omkring 1840 uppväxte — parallellt med den även ur religiösa motiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
