Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
I äldre tider var den offentliga undervisningen i första hand avsedd
för utbildningen av präster och ämbetsmän samt över huvud taget för
tillgodoseende av de högre klassernas bildningsbehov. Frågan om den
lärda skolans organisation var då det viktigaste undervisningsspörsmålet.
I den mån samfundsandan demokratiserats och de bredare
befolkningslagrens inflytande på ledningen av landets angelägenheter ökats, har
Statens omvårdnad om undervisningen vidgats ut över den allmänna
folkbildningens vidsträckta område. Att bereda det svenska folkets stora
flertal större delaktighet i bildningens förmåner är ett led i det allmänna
sociala strävandet att höja det upp på ett högre plan. i ekonomiskt,
moraliskt och intellektuellt hänseende. Mycket har i detta avseende gjorts, och
den allmänna bildningsnivån torde i Sverige kunna betecknas såsom hög.
Att, med behörigt tillgodoseende av den högre bildningens intressen,
fortsätta på den sålunda inslagna vägen torde bliva utmärkande för
undervisningspolitiken under den kommande tiden.
Hemmet i gamla tiden hade en dryg anpart av uppfostran sig ålagd,
då barnen växte upp under arbetsgemenskap med föräldrarna. På grund
av de förändringar i samfundsförhållandena, som äro en följd av
industrialismen och industriens övergång till stordrift, har hemmets uppfostrande
betydelse avtagit och anspråken på skolans uppfostringsverksamhet i
motsvarande grad ökats. Att omdana och utvidga skolväsendet så, att
skolan motsvarar dessa nya krav, torde bliva en av den kommande tidens
viktigaste uppgifter på undervisningens område.
Undervisningen var i äldre tider väsentligen anlagd på minnes- och
bokläsning och hade i det hela en abstrakt och formalistisk karaktär. Den
realism, som genomträngt så många andra kulturområden, har även
härutinnan verkat ett genombrott i så måtto, att undervisningen numera i
högre grad inriktas på självverksamhet, på iakttagelse och konkret
praktisk tillämpning. Denna omläggning är karakteristisk för ali
undervisning i Sverige, för den allmänna undervisningen såväl som för
fackundervisningen, för den lägsta undervisningen såväl som för den högsta.
Det torde kunna antagas, att reformsträvandena under den kommande tiden
skola gå ut på en fortsatt utveckling i samma riktning samt att det är
på denna väg, det mångskiftande kravet på en praktisk undervisning skall
bliva tillgodosett, i den mån detta krav kan och bör tillgodoses.
Två gånger har Sverige i uppfostringsväsendets historia gjort insatser
av världsomfattande betydelse, den ena gången genom Lings system för
gymnastikundervisningen, den andra gången genom Salomons system för
den pedagogiska slöjden, båda bärande vittne om att intresset för den
fysiska uppfostran i Sverige är stort.
Den högre andliga odlingen är väl omhuldad av Sveriges folk. Den
offervillighet för kulturella mål, som ådagalägges av såväl enskilda som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
