Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 5. Den svenska gymnastiken. Inl. av N. Sellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
den medicinska och den estetiska. Däri redogöres för huru nödvändigt det är,
att gymnastiken stödes på kännedomen om den mänskliga organismen i dess
helhet, anatomi och fysiologi, samt på kännedomen om rörelselagarna.
Det, som efter Lings död gjorts för att fullborda hans verk, har mestadels
åstadkommits genom hans närmaste efterträdare, Gabriel Branting (1799—1881),
och genom sonen Hjalmar Ling (1820—86). — Branting utvecklade de Lingska
grundsatserna i sina föreläsningar vid institutet, och han uppdrev sjukgymnastiken
till en hög ståndpunkt. — Hjalmar Ling var även en skicklig sjukgymnast, men
det var gymnastikens pedagogiska del, som huvudsakligen var föremål för hans
särskilda omsorg. Han framställde med egen hand i mycket talande teckningar
tusendetal av rörelseformerna, och han har samlat och i överensstämmelse med
faderns plan och avsikt ordnat dessa efter deras verkan på organismen i särskilda
släkter. Sålunda hava tio gymnastiska rörelsesläkter uppkommit. Några av dessa
kunna med fördel ytterligare uppdelas i två eller flera grupper. Han har
uppgjort rörelselistor även för olika åldrar, han har möjliggjort den pedagogiska
gymnastiken i folkskolan och i den kvinnliga uppfostran.
Rörelserna inom de omnämnda släkterna hava ordnats i stegringsföljd
(progression) efter den grad av ansträngning de framkalla. Vid användningen skola
rörelser av ungefär samma ansträngningsgrad ur alla släkter samordnas till ett
övningsprogram — en s. k. dagövning —- för varje dags bruk. En del mindre
ansträngande rörelser inflickas mellan de egentliga rörelsesläkternas representanter
för att utfylla dagövningen till en gymnastisk helhet. Det fordras nämligen, att
varje kroppsdel och att organen i allmänhet skola erhålla var sin behövliga andel
av dagövningens innehåll, som i helhet och detalj skall rättas efter de
gym-nastiserandes utvecklingsgrad.
Antalet på en gång gymnastiserande, som stundom är ganska stort, skall
därför uppdelas i flera mindre avdelningar, så att de, som stå på lika
utvecklingsgrad, komma att gymnastisera tillsammans. Varje sådan avdelning, exempelvis i
ett allmänt läroverk, skall hava sin särskilda dagövning.
För att kunna framkalla en tillräckligt stor ansträngning och på samma gång
förebygga överansträngning skall dessutom den inbördes ordningen av rörelserna
i dagövningen vara sådan, att den oupphörligen befordrar jämvikt mellan andning,
hjärtverksamhet och muskelarbete. Detta vinnes därigenom, att rörelserna växelvis
påverka olika kärlområden för att efter behov stegra eller lugna cirkulationen
till och från olika kroppsdelar. I sammanhang härmed skall även andningens
frekvens omväxlande höjas och nedstämmas, under det att själva andningen
samtidigt göres djupare. Utom de olika rörelserna med deras olika verkan användes
såsom medel härtill även en stegvis tilltagande ansträngning inom dagövningen
intill något över densammas mitt för att därefter hastigare avtaga inemot slutet;
och när hela dagövningen är genomgången, böra både hjärtverksamhet och andning
vara kraftiga och djupa men lugna.
Då övningarna, sålunda anordnade, motsvara individernas anlag och förmåga,
framkallas och utbildas härigenom självbehärskning, d. v. s. överensstämmelse
mellan nervverksamhet och handlingsförmåga. Och eftersom rörelseverktygen,
själva skelettet jämte band och muskler, härunder ständigt äro de verkande
medlen, vilka av sig själva ingenting förmå att uträtta utan endast verka genom
nervinflytelsen, är det tydligt, att ett lugnt, jämnt och lagom kraftigt härskande
nervsystems utbildning skall vara en av gymnastikens förnämligaste omsorger.
Verkan och återverkan är den naturlag, som här gör sig gällande. Redan Ling
yttrade: »Muskelkraften eller spännkraften står således i oavbruten förbindelse
till kärlen och nerverna, varför de senare utbildas jämlikt med musklerna.»
Bland den mångfald av rörelser, som i gymnastiken anlitas, finnes även ett
stort antal tillämpningsövningar, och följden härav såväl som av övningarna i
deras helhet måste bliva, att i samma mån som rörelsevalet göres förnuftigt eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
