Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Zoologi. Av E. Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZOOLOGI.
561
framställde han den teorien, att dessa vatten tidigare utgjort delar av Ishavet
— ett antagande, som geologien senare bekräftat. Bland bortgångne intendenter
vid Riksmuseum märkas även iktyologen F. A. Smitt (1839—1904) och
paleontologen G. Lindström (1829—1901). — De nuvarande cheferna för Riksmuseets
olika zoologiska avdelningar äro: förste intendenten Einar Lönnberg (f. 1865),
som under det senaste decenniet huvudsakligen ägnat sig åt studiet av
ryggradsdjuren, vidare paleontologen G. Holm (f. 1853), entomologen Yngve Sjöstedt (f.
1866) samt Hj. Théel (f. 1848), vilken sistnämnde huvudsakligen ägnat sig åt
de ryggradslösa djurens anatomi och embryologi.
Efter Thunbergs död hade de zoologiska studierna nästan helt legat nere i
Uppsala, men år 1852 upprättades där en lärostol i zoologi. Dess förste
innehavare blev V. Lilljeborg (1816—1908). Hans arbeten behandla framför
allt Skandinaviens fauna, särskilt dess ryggradsdjur och kräftdjur. Under hans
ledning utvecklades den zoologiska forskningen kraftigt vid detta universitet.
Han tog avsked från sin professur år 1882 och efterträddes av T. Tullberg (f.
1842), som ägnat sig åt skilda grenar av den jämförande anatomien. Denne
efterträddes år 1908 av A. Wirén (f. 1860), förut professor i jämförande anatomi vid
samma universitet. Under en kortare tid var även T. Thorell (1830—1901)
anställd som lärare i zoologi vid Uppsala universitet. Hans arbeten handla
huvudsakligen om spindeldjuren.
År 1876 inrättades i Uppsala ett zootomiskt laboratorium, det första i
Sverige. Det följdes snart av en likartad institution i Lund. I samband med
dessa laboratorier upprättades senare vid vartdera universitet en e. o. professur
i jämförande anatomi. Motsvarande dock delvis något ändrade professurer
innehavas f. n. i Uppsala av A. Appellöf (f. 1857), i Lund av O. Carlgren (f. 1865),
vilka båda hava utgivit arbeten över evertebraternas anatomi. Vid Stockholms
högskola upprättades år 1884 en lärostol i zoologi, vars innehavare är V. Leche
(f. 1850). Genom honom inrättades även i Stockholm ett zootomiskt institut.
Själv har han ägnat sig åt däggdjurens anatomi. Prosektor vid nämnda
zootomiska institut är N. Holmgren (f. 1877). — Nästan samtidigt med dessa
zootomiska laboratorier inrättades på Lovéns initiativ en zoologisk havsstation
vid Kristineberg i Bohuslän. Prefekt för sistnämnda institution är nu prof. Hj.
Théel och dess föreståndare är Hj. Östergren (f. 1869). År 1915 öppnades även
genom privat mecenatskap en ny biologisk station vid Fiskebäckskil. Denna
förestås av prof. Appellöf och lyder under Upsala universitets zool. institution.
Dessa institutioners tillkomst visar, att nya grenar av de zoologiska studierna
vid denna tid började kraftigt odlas även hos oss.
Bland avlidna svenska zoologer må slutligen nämnas ännu några få: de fyra
entomologerna L. Gyllenhaal (1752—1842), K. J. Schönherr (1772—1848) och N.
Westring (1797—1882), A. E. Holmgren (1829—88), anatomen och etnografen
A. Retzius (1796—1860), K. V. S. Aurivillius (1854—99), vilken huvudsakligen
studerat havets djurliv, D. Bergendal (1855—1908), förutvarande professor i Lund,
malakologen K. A. Vesterlund (1831—1908), ornitologen G. Kolthoff (1845—
1913), som även gjort sig känd såsom grundare av flera biologiska museer.
Bland de talrika svenska forskare, som verksamt taga del i den zoologiska
vetenskapens utveckling i våra dagar, vilja vi här nämna ytterligare i främsta rummet
G. Retzius (f. 1842; f. d. professor i anatomi), bekant genom sina arbeten över
ryggradsdjurens hörselorgan och talrika andra anatomiska verk, samt den framstående
entomologen prof. Chr. Aurivillius (f. 1853), Vetenskapsakademiens sekreterare,
entomologen lektor G. Adlerz (i. 1858), entomologen doc. S. Bengtsson (f. 1860).
paleontologen prof. C. Wiman (f. 1867), intendenten vid Göteborgs museum
L. A. Jägerskiöld (f. 1867), lektor C. O. von Porat (f. 1843), lektor L.
G-Andersson (f. 1868), statsentomologen A. Tullgren (i. 1874), entomologen d:r
1. Trägårdh (f. 1878), helmintologen doc. T. Odhner (f. 1879) (numera professor
36—123483. Sveriges land och folk. /.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
