Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Kooperativa företag. Av G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOOPERATIVA FÖRETAG.
661
samt c:a 850 lokala föreningar med c:a 40 000 medlemmar. Sammanlagt brukade
dessa medlemmar 13 % av landets åkerareal.
Under samma år uppgick omsättningen av de varor Riksförbundet förmedlat
för centralföreningarna till nära 9 milj. kronor och nettovinsten till omkring
46 000 kr. Centralföreningarnas hela omsättning utgjorde 1912 c:a 18 milj. kr.
De till medlemmarna utdelade rabatterna belöpte sig till omkring 179 000
kronor.
Förbundet, som har sitt säte i Stockholm och huvudkontor i Göteborg, har hittills
arbetat som agenturaffär utom i fråga om utsädesvarorna, och inkomsterna ha
huvudsakligen utgjorts av säljarnas provisioner. Genom försöksodlingar, utgivande
av tidskrift m. m. söker förbundet i övrigt främja intresset för modernäringen.
Av övriga kooperativa föreningar inom jordbrukets område äro särskilt
mejeriföreningarna av stor betydelse. Deras ändamål är att anlägga andelsmejerier
samt därstädes tillverka och försälja mejeriprodukter. I samband därmed
förekommer på sina håll (t. ex. i Jämtland) inköp av kraftfoder m. m. för
medlemmarnas räkning. Mejeriföreningar påträffas numera i de flesta av rikets län,
men äro alltjämt talrikast i Skåne och Halland. Det första kända mejeri grundat
på andelsidén, som bildats i norden, var det år 1880 vid Vilans folkhögskola bildade
Vilans mejeriaktiebolag. Först på 1890-talet, när goda erfarenheter av andelsidén
inhämtats från Danmark, började rörelsen skjuta god fart. År 1890 funnos
sålunda 73 och 1910 hade andelsmejeriernas antal stigit till 542, varav 155 i Skåne
och Halland. Denna ökning är så mycket mer anmärkningsvärd, som hela antalet
mejerier mellan de nämnda åren varit i sjunkande.
I regel står inträde öppet för varje jordbrukare, varemot utträdet ofta är
försvårat. Insatsernas storlek växlar och ofta beräknas den pr antalet kor (1—10
kr.), ibland fordras ej sådana insatser, varemot förpliktelse att lämna viss
mjölkkvantitet förekommer. Ett stort antal föreningar äro grundade utan
personlig ansvarighet, andra stipulera viss ansvarighet, t. ex. 10—25 kr. pr ko eller
har. Röstning sker i regel efter gjorda insatser. Verksamheten ledes av en styrelse
samt en mejeriföreståndare. Av vinsten lämnas i regel, sedan amortering av
skulder och avsättning av fonder ägt rum, 5 % ränta å andelarna, varjämte
överskottet fördelas efter medlemmarnas lämnade mjölkmängd. Andelsmejerierna äro
störst i Malmöhus län, där medelmjölkmängden pr dag kan uppgå till 10 000 kg,
minst i Norrbottens län, där nämnda kvantitet sjunker till 600 à 700.
Driftkostnaden växlar mellan 0t> och l*s öre pr kg.
Maskinföreningarna ha till uppgift att sätta mindre lantbrukare i tillfälle att
använda dyrbara maskinella inrättningar — i södra Sverige ångtröskverk, i norra
Sverige ofta såg- och kvarnverk. Antalet registrerade föreningar uppgår till
ett hundratal förutom ett stort antal oregistrerade. Till denna grupp ansluta sig
torvströföreningarna, som ha till uppgift att upptaga och förädla torv.
För försäljning av produkter av fjäderfäskötseln finnas ett 70-tal äg g
försäljningsföreningar, de flesta i Skåne. Slakteriföreningarna ha fått föga utbredning,
varemot avelsföreningarna (tjur- och hingstföreningar), som ha till uppgift att
tillhandahålla avelsdjur, äro många och betydelsefulla, ehuru endast ett fåtal bli
inregistrerade. En i utveckling stadd grupp är fruktodlareföreningarna (särskilt i
Malmöhus och Gottlands län), som även ha en centralförening. En ur ekonomisk
synpunkt viktig grupp är de 18 betodlareföreningarna med deras centralorganisation.
För övrigt finnas föreningar med många olika uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
