Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Sveriges naturtillgångar. Av Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
I. SVERIGES NATURTILLGÅNGAR.
Då de stora urskogarna inom en icke allt för avlägsen framtid överallt
hunnit avverkas, kommer den svenska skogens lysande tid, om man till
dess har satt den i stånd, om stat, kommuner och enskilda hos oss under form
av varaktiga förbättringsarbeten nedlagt vad som möjligt är av det
kapital, som ovillkorligen erfordras.
Inom intet annat förvärvsområde har naturen skänkt Sverige någon
rikedomskälla jämförlig med den, som ligger slumrande i dess skogars
djup!
Djurvärlden som ekonomisk producent.
Jaktens tid är förbi, fiskets har börjat, skulle man kunna säga, om man
tänker på de produkter, Sveriges vilda djurvärld och kringliggande hav
lämna till den inhemska nationalhushållningen.
Även om villebrådets värde skulle kunna räknas i miljoner kronor, så
har dock plogen och yxan så stört de högre djurens hemfrid och
inkräktat på deras utbredning, att deras kött och framför allt deras skinn, som
en gån g var en av landets viktigaste exportartiklar, svårligen mera kan
bli av någon verklig betydelse.
Möjligen kunna landets stora arealer av myr och skog än en gång lämna
en lugn hemvist för en pälsdjursavel, med djuren i ett slags halvvilt
tillstånd. En begynnande sådan drift i Amerika ger goda
framtidsförhoppningar. Gå dessa i uppfyllelse, ha få europeiska länder så goda naturliga
betingelser som Sverige för skapandet av en dylik näring.
En annan framtidsnäring, för vilken särskilt södra Sverige har mycket
avsevärda förutsättningar, är produktion av sötvattensfisk i stort. Med
stigande fordringar i allt bredare lager på höjd levnadsstandard, kommer
fisk att få allt större marknad. Yägen fram till en rationellt anordnad
fiskalstring är lång och mödosam men lovande.
Att målmedveten energi kan tillvarataga naturrikedomar, vilkas
tillvaro länge betvivlats, framgår av västkustfiskets utveckling. År 1860
lämnade det blott något över en halv milj. kr., nu ger det omkring 10 milj.
kr. (1913). Naturtillgångarna funnos då som nu, skillnaden är att man
lärt sig söka upp dem på de rätta ställena, ute på havet, och där taga dem
tillvara. Hela den bohuslänska och nordhallänska kusttraktens befolkning
har, tack vare dessa alltmera utnyttjade rikedomar, höjts till ett förut
knappast anat välstånd.
Om husdjur säv elns möjligheter är förut i korthet talat. Relativt goda
betesmöjligheter stå på plussidan, en lång vinter med innefodring på
minussidan. När de gamla inhemska, sega och härdiga, men under århundraden
magert födda raserna blivit upparbetade, och lämpliga ny införda rasers
goda egenskaper fullt trängt igenom i den svenska boskapsskötseln, intar
åtminstone Sydsverige en av naturen ganska gynnad plats i detta
hänseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
