Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Översikt av Sveriges näringar. Av P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II. ÖVERSIKT AV SVERIGES NÄRINGAR. 13.
Tab. 2. Folkmängdens fördelning efter större yrkesgrupper, åren 1870—1910.
Yrkesgrupper Folkmängd I % av hela folkmängden
År 1870 År 1900 År 1910 1 1870 1900 1910
Jordbruk och fiske .... Industri2........ Handel och transport . . Allmän tjänst m. m.s . . Summa 2 995 844 613 414 210 940 348 327 2 756 704 1484 230 544 324 351183 2 663 000 1 831 000 670 000 358 000 71-87 14-71 506 8-36 53-67 28-90 10-60 6-83 48-23 33-16 12-13 6-48
4 168 525 5186 441 5 522 000 lOOoo 100 oo lOOoo
1 Approximativ beräkning. — 2 Inräknat skogs- och. bergsbruk. — 8 Inräknat litterära
och konstnärliga yrken, sjuk- och fattigvård m. m.
Efter denna första översikt av landet som skådeplats för folkets
ekonomiska verksamhet må följa jämväl några data rörande folket självt,
grupperat "efter de huvudsakliga näringsgrenar, av vilka det hämtar sitt
uppehälle. Tab. 2 innehåller svenska folkets fördelning efter större
yrkesgrupper vid olika tidpunkter.
Dessa båda tabeller över land och folk giva liksom en slagruta över
landets näringar, både sådana de nu äro, sådana de varit och sådana de
tendera att bli. I stora drag ser man här det svenska folkets näringsliv i
nutiden företecknat.
Yi se, att jordbruket är en huvudnäring för Sverige, där detsamma ock
sedan gammalt bär hedersnamnet »modernäringen». Väl är det endast
12 % utav landets jord, som för närvarande upptagas av åker och äng,
under det att medeltalet i Västeuropa är omkring 44 %. Men det är stora
vidder, det här är fråga om. För varje inbyggare har Sverige nära 1 har
odlad jord eller äng, medan Västeuropa i genomsnitt har ungefär 2/3. Dessa
tal angiva tydligt, att lantbruket spelar i Sveriges näringsliv en större
roll än inom flertalet av Västeuropas övriga länder. Men Tab. 2 lär oss
ock, att jordbruket snabbt förlorar i betydelse även här. leke blott
relativt utan även absolut sysselsätter och livnär det ett betydligt mindre
antal människor nu än för fyrtio år sedan, trots den ej obetydliga
folkökningen under samma tid. Den relativa minskningen antyder, att
industri och handel m. m. vuxit upp till stormakter vid sidan om det förr
dominerande jordbruket. Den absoluta nedgången i den jordbruksidkande
befolkningens numerär vittnar åter om de förändringar, som timat inom
näringen själv. Maskinen har trängt in i det svenska jordbruket under
dessa årtionden, ersättande den allt dyrare människokraften och på
samma gång bidragande till att alltmera »industrialisera» detsamma.
Resultatet av denna omvandling visar sig ock uti en storartad utveckling av
mejerihanteringen ävensom i vissa län av sockerbetsodling för en
sockerindustri i stor stil. Jordbruket har sålunda både i sin egen drift och
genom sina slutprodukter dragits in uti det industrialismens segertåg, som
nu går genom världen. Och det bär tydligen vidare på denna väg, trots
den sedan några år med livligt intresse omfattade småbrukarrörelsen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
