Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Översikt av Sveriges näringar. Av P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALFÖRMÖGENHETEN.
23
som hos de nordiska folken. Den ekonomiska utvecklingen under senaste
mansålder har här skänkt förbättrade villkor icke minst för menige man —
det är den glädjande slutsats, som dessa siffror tillstädja.
De spridda yttringar av vårt folks förkovran under senaste mansålder,
som ovan anförts, bestyrkas till fullo av de inventeringar av hela rikets
förmögenhet, som vid olika tillfällen verkställts och till vilka vi nu
övergå.
Nationalförmögenheten.
Ett lands eller ett folks samlade ägodelar, eller nationalförmögenheten,
är summan av de materiella värden och utländska fordringar, som befinna
sig i folkets och dess medlemmars ägo och utgöra bådaderas existensmedel.
Beräkningen av nationalinkomst och nationalförmögenhet är en bland de
svåraste uppgifter, som statistiken kan få sig förelagd. Omöjligt är ock för
närvarande att lämna en fullt exakt utredning av detta slag. Men även en
ungefärlig uppskattning är av det största intresse. Den giver så att säga ett
bokslut och ett inventarium över folkets tillgångar och hela förmögenhet eller för
att bruka en annan bild: ett ögonblicksfotografi av densamma. Och om också
dragen däri ej äro fullt tydliga, kan dock intet giva en så samlad totalbild av
ett folks ekonomiska ställning som en uppskattning av dess samtliga tillgångar,
i löst och fast, i naturaprodukter och arbetsresultat.
Bästa sättet att beräkna ett folks förmögenhet är att så noggrant som
möjligt specificera de olika poster, varav den består, och så söka värdet av varje
post för sig, därvid läggande till grund för värdesättningen de vid köp och
försäljning allmänt förekommande prisen eller, där detta icke är möjligt, dels
nettoavkastningen, dels tillverkningskostnaden, dels också försäkringsvärdena.
Detta är den s. k. ^-objektiva metoden, för vilken närmare redogöres uti
arbetena: P. Fahlbeck, Sveriges nationalförmögenhet, Stockholm 1890 och
Sveriges nationalförmögenhet omkring år 1908 och dess utveckling sedan midten af
1880-talet, Finansstatistiska utredningar utg. genom K. Finansdepartementet, V.
Stockholm 1912, det senare av I. Flodström.
Vid tre särskilda tidpunkter äro uppskattningar av den svenska
nationalförmögenheten på dessa grunder utförda — 1885, 1898 och 1908. För att ernå
full jämförbarhet mellan dessa tre beräkningar hava vid de senare
uppskattningarna i några fall korrektioner av de tidigare måst göras. Så höjdes 1898
det år 1885 upptagna värdet å jordbruksfastighet och de därmed sammanförda
kronoparkerna, från 2 744 milj. kr. till 3 093 milj. kr., likaså lager, maskiner
och personlig lösegendom från 1 130 till 1 380 milj. kr. Vid sammanställningen
för 1908 ha på samma sätt siffrorna för jordbrukets levande och döda
inventarium vid 1898 års uppskattning, som i detta fall var helt summarisk, höjts
från respektive 465 och 163 milj. kr. till 500 och 180 milj. kr. och i följd därav
lager, maskiner och personlig lösegendom sänkts från 2 324 till 2 272 milj. kr.
Å andra sidan har vid uppskattningen för 1908 med fisken och fiskevatten
samt kommunikationer, myntstock och fordringar av utlandet vissa jämkningar
företagits för att ernå full likformighet med föregående beräkningar. Rörande
dessa korrektioner liksom överhuvud för det sätt, varpå beräkningarna för varje
särskild post utförts, hänvisas till ovan anförda arbeten ävensom till l:sta
upplagan av detta arbete, sid. 454 ff.
Sammanställas de tre beräkningarna, vari uti intet fall konstsaker,
krigsmaterial, flottans fartyg och befästningarna ingå, erhållas de värden,
som återfinnas i Tab. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
