Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Översikt av Sveriges näringar. Av P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALFÖRMÖGENHETEN.
25
liksom av det i alla samhällsklasser starkt förbättrade levnadssättet under
denna tid.
En mörk punkt i den ljusa tavlan finnes likväl. Det är den starkt
ökade utländska skuldsättningen. Ånnu vid mitten av 1800-talet hade den
Svenska staten ingen utländsk skuld och den av enskilda
(hypoteksföre-ningarna) åsamkade var icke stor. Nedanstående tablå visar, huru den
utländska obligationsskulden — någon annan behöver man ej taga hänsyn
till — vuxit sedan 1858, det år då man först har exakt uppgift härom.
I utlandet placerade
obligationer vid slutet av
vidstående år i
runda tal, kr.
1858 ..........................................»77121000
1860 ..........................................110 003 000
1865 ..........................................203 000 000
1870 ..........................................240 000 000
1876 ..........................................800 000 000
1880 ..........................................420 000.000
1885 ..........................................600 000 000
1898 ..........................................460 000 000
1908 ..........................................957 000 000
1913 ..........................................21 200 000 000
Blott en gång under denna tid har den fasta skulden till utlandet
minskats, åren 1885—98. Då återköptes nämligen från utlandet betydande
belopp, framför allt av den 1884 upprättade Postsparbanken. Detta visar,
att kapitalbildningen under denna tid var stor eller kanske snarare
konsumtionen av kapital jämförelsevis ringa. Under senaste tider har
skuldsättningen fortgått i större omfattning än någonsin (frånsett år 1915
under vilket år obligationer för c:a 50 milj. kr. torde ha återköpts i
samband med härför gynnsamma kursförhållanden). Mycket därav får
tillskrivas det starka uppsving industrien tagit under denna tid med därav
följande ökat kapitalbehov. Men mycket får även sättas på kontot för
konsumtionsändamål, vare sig husbyggnader i staderna eller annat. Det
svenska folket är mera fallet för ett högt levnadssätt och dyrbara
inrättningar, så offentliga som enskilda, än för sparsamhet och
kapitalsamling. Denna från det allmänna och det enskilda livet hämtade erfarenhet
bekräftas till fullo av den starkt ökade utländska skuldsättningen.
Sådana vanor innebära en ekonomisk och jämväl politisk svaghet, som ingen
stegring av arbetets avkastning i längden kan uppväga. Nationell rikedom
samt allmän välmåga med därav följande politisk trygghet vinnas, men
framför allt bevaras, endast genom arbete och —• sparsamhet.
1 Härav hypoteksbanksobligationer 61 334 896 kr., statens 15 786 732 kr.: P. Fahlbeck,
Sveriges nationalförmögenhet, s. 124. — 2 Mycket approximativt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
