Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rotfrukter.
63
Potatisskörden, i årliga medeltal, åren 1801—1910.
1901—10.
1841—ßO. ––fc
iem •). i /.................................................
14 633 900 dt.
dess användbarhet som råmaterial vid brännvinsbränning medförde emellertid från
denna tid en hastig ökning i dess odling, så att potatisarealen vid århundradets
mitt stigit till omkring 90 000 hektar. Vid dess slut uppgick den till omkring
150 000 hektar. Skördemängdens stegring, som åskådliggöres genom det bifogade
diagrammet, höll ungefär samma takt som arealökningen.
Den stegring i avkastning pr arealenhet, som angives hava ägt rum under
början av 1800-talet, efterträddes åter av en nedgång, som torde kunna förklaras
därav, att potatisodlingen flyttades ut från täppan till åkern, där en mindre omsorg
ägnades jordens och plantans skötsel. Först under senaste tiden hava skördarna
pr hektar visat avgjord stegring, mest beroende på införandet i odling av nya,
huvudsakligen utländska, mer givande sorter, men antagligen även på en bättre
gödsling, särdeles i landets sydligaste delar, där konstgödsel rätt allmänt kommit
till användning även för denna växtart. Potatisskörden pr arealenhet i Sverige
är dock alltjämt ganska låg i jämförelse med förhållandet i det övriga
Västeuropa (se Tab. 13). Att detta icke beror av vårt lands nordliga läge eller andra
ogynnsamma naturförhållanden synes dock antagligt, då potatisskördarna i
kringliggande länder äro högre än i Sverige — i Norge över 50 % högre — och
i Sverige icke avtaga med odlingsplatsens breddgrad eller jordmånens bördighet.
Länge stodo vissa områden i norra Sverige, Jämtland, Gävleborgs och
Kopparbergs län, högst i skördetal, och att i senaste tid Skånelänen nått upp till lika
höga eller än högre skördetal (se Tab. 23) beror huvudsakligen, såsom nyss nämnts,
på införandet av nya sorter och bättre gödsling. De höga skördetalen i de
nämnda delarna av norra Sverige bero antagligen delvis därpå, att jorden i dessa
trakter med små jordegendomar får en mer noggrann, rent trädgårdsmässig
skötsel och starkare gödsling, men även därpå att de förhärjande sjukdomar, som
ofta nedsätta potatisskördarna i landets södra delar, föga förekomma i de
norra.
Under perioden 1901—10 skördades i Sverige årligen 14 633 900 deciton
potatis. Pr inb. motsvarar detta 275 kg, vilket föga understiger
genomsnittssiffran för Västeuropa, som var 310 kg. Avdrages utsädet, som uppgives till
vid pass 18 hl eller 1 260 kg pr har, utgjorde den till förbrukning disponibla
delen av skörden i Sverige under nämnda period årligen vid pass 240 kg pr inb.
Vid pass 1 miljon deciton användes årligen av brännvinsbrännerierna.
Förbrukningen av potatis, huvudsakligen till människoföda, men därjämte även
till brännvinsbränning och i mindre utsträckning till utfodring av kreatur och
särskilt svin, har, pr innebyggare räknat, från omkring 40 liter eller 28 kg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
