Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 2. Husdjursskötsel - I allmänhet samt särskilt hornboskaps- och svinskötsel. Av H. Funkquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(82 iii. lanthushållning.
Tab. 24. Kreatursstocken år 1911.
Hästar över 3 år Hästar under 3 år Oxar Tjurar Kor Ungnöt under 2 år Får Getter Svin Renar
493 322 95163 144 277 52 467 1837 035 655 830 945 709 66 136 951164 276 084
haft till huvudsaklig uppgift att utforska djurens individuella
produktionsförmåga., men även i andra avseenden hava de haft viktiga uppgifter
att fylla. Det har bland annat tillhört dem att sprida kännedom om och
genomföra en rationell utfodring samt att om möjligtt anställa
beräkningar över ladugårdens och svinstallets ekonomi o. s. v.
För vårt veterinärväsende redogöres å annan plats i detta arbete,
varför här endast understrykes dess stora betydelse vid bekämpandet av
smittosjukdomarna och särskilt bland dessa tuberkulosen.
Ett synnerligen stort inflytande på boskapsskötselns utveckling har
utövats av vårt undervisningsväsende på jordbruksområdet. Från våra
lantbruksinstitut hava utexaminerats dugliga män, som sedan såsom
försöksmän, konsulenter, lärare eller praktiska jordbrukare spritt allt
tillgängligt vetande rörande boskapsskötseln. Vårt försöksväsende är
centraliserat vid Experimentalfältet i Stockholms omedelbara närhet och har en
särskild husdjursavdelning, som hittills sysslat med en hel del viktiga
utfodringsfrågor. Staten har anställt tre konsulenter i boskapsskötsel,
nämligen en för nötkreatur, en för får och getter och en för svin. I varje
län finnes dessutom minst en av hushållningssällskapet anställd
konsulent, som arbetar på bl. a. boskapsskötselns höjande. Utom i
lantbruks-och lantmannaskolor meddelas undervisning i husdjursskötsel i
kreaturs-skötareskolor, vid kontrollkurser, vid småbrukarekurser o. s. v.
Kreatursstockens storlek och fördelning på olika djurslag uppgives för år
1911 i Tab. 24, som jämte övriga här lämnade statistiska uppgifter hämtats ur
Statistiska centralbyråns sammandrag.
I sin helhet uppgick kreatursantalet (frånsett renar) vid 1911 års slut
till 5 241 103. I förhållande till invånareantalet utgör detta 942 pr 1 000
invånare, mot 972 år 1910, 959 år 1905, 1 025 år 1900, 1 061 år 1895, 1038 år
1890, 1 048 år 1885, 1 024 år 1880 och 1 072 år 1870. (Hela kreatursstocken
uppgick år 1913 enligt preliminära uppgifter till 5 343 778 motsvarande 948
pr invånare.) I det hela har relationen försämrats, om man frånser 1913 års
preliminära siffror; därefter har emellertid åter en försämring ägt rum (jfr
nedan). Försämringen har fortgått sedan mitten av 1890-talet, medan under
närmast föregående år ställningen förbättrades. I fråga om de särskilda
djurgruppernas talrikhet i förhållande till folkmängden och den utveckling,
som i detta hänseende kännetecknat de fyra senaste årtiondena, framgår av
gjorda undersökningar, att hästarnas, tjurarnas och ungnötens relativa antal
under hela tiden varit tämligen oförändrat. En avgjord och tillika mycket
stark tillbakagång kan däremot skönjas i fråga om oxar, får och getter. Oxar
förekomma numera huvudsakligen i Östergötland och Småland, och getter i
Norrland, särskilt Jämtland. Bland djurslag, vilka under de senaste fyrtio
åren ökats hastigare än folkmängden, äro att nämna kor och svin, särskilt de
sistnämnda, vilkas relationstal under perioden mer än fördubblats; men även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
