Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 2. Husdjursskötsel - I allmänhet samt särskilt hornboskaps- och svinskötsel. Av H. Funkquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(84
III. lanthushållning.
1 fråga om dem bära siffrorna för de sista femton åren vittne därom, att en
stagnation i utvecklingen inträtt, för korna till och med relativ tillbakagång.
Vid dessa beräkningar har hänsyn endast kunnat göras till numerären. Att
kreaturens kvalitet förbättrats, och detta särskilt i fråga om nötkreaturen,
intygas emellertid av alla fackmän på området. Samtidigt som djuren hava
förädlats i ekonomisk riktning, har man ägnat dem omsorgsfullare skötsel och
framför allt, tack vare ökad foderväxtodling och import av oljekakor m. m.,
förbättrat deras utfodring.
För bättre översikts skull plägar man i statistiken reducera kreatursstocken
till nötkreatursenheter. Reduktionen verkställes på sådant sätt, att 1
nötkreatur sättes = 2/3 häst — 10 får = 12 getter = 4 svin —• 5 renar, varjämte
2 unghästar eller ungnöt sättes lika med ett fullvuxet djur av samma
kreatursslag. Tillämpas detta beräkningssätt, blir resultatet följande för år 1911, för
närmast föregående år och för slutåren jämväl i de närmast föregående
femårsperioderna :
År [-Nötkreatursenheter-] {+Nötkreaturs- enheter+} Mot 1 000 personer Mot 1 000 hektar av ägovidden åker och äng
1911..... ..... 3 566140 641 87 708
1910..... ..... 3 617 472 655 88 720
1905 ..... ..... 3 406 961 643 83 674
1900 ..... ..... 3 429 217 668 83 679
1895..... ..... 3 367 999 685 82 673
1890 ..... ..... 3 183 816 665 78 632
1885 ..... ..... 3 093 955 661 76 626
1880 ... ..... 2 891 100 633 71 594
1875 ..... ..... 2 863 006 653 70 613
1870 ..... ..... 2 622126 629 65 578
1865 ..... ..... 2 591037 630 65 608
ökningen i antalet nötkreatursenheter har såsom synes fortgått under alla
femårsperioder med undantag av den näst sista, eller perioden 1901—05.
Relationen till arealen har härigenom så förbättrats, att den år 1910, såväl när
jämförelsen avser hela ägovidden, som när den avser endast åkern och
ängsmarken, var förmånligare än vid slutet av någon av de föregående
perioderna. Att emellertid år 1911 en avsevärd tillbakagång i utvecklingen skulle
ske, var naturligt på grund av årets mindre gynnsamma foderskörd. År 1913
hade antalet nötkreatursenheter stigit till 3 573 715, men sänktes de båda
följande åren till följd av världskriget, som medförde höga pris å kreatur
och fodermedel.
Att kreatursstocken måste reduceras under dåliga foderår, förstår man
kanske bäst vid tanken på, hur mycket densamma kostar landet i
underhållsfoder d. v. s. det foder, som kräves endast för att uppehålla livet och alltså
frånsett produktionsfodret eller det tillskottsfoder, varav mjölk, kött och
dragkraft frambringas. Denna underhållskostnad torde uppgå till omkring 1
miljon kronor pr dag eller, om vi bortse från betesmarkernas värde, till c:a
300 miljoner kronor pr år. Med dessa siffror för ögonen bör man ej heller
förundra sig över, att Staten vidtagit anstalter för att leda husdjursskötseln
på rätt spår.
Bland rikets samtliga län äger Malmöhus den största och i kvalitativt
hänseende förnämsta kreatursstocken och är sålunda i fråga om boskapsskötseln det
viktigaste länet, fast icke på långt när i samma grad, som då det gäller
sädes- och rotfruktsskörden. Närmast Malmöhus län komma även i fråga om
boskapsskötseln samma tre län som i fråga om sädes- och rotfruktsskörden
eller Skaraborgs, Kristianstads och Östergötlands län.
Vad särskilt beträffar relationen mellan kreatursantalet och den samfällda
åker- och ängsarealen förete Kalmar, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
