Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 2. Husdjursskötsel - Hästskötsel. Av J. B. Hedelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(88
iii. lanthushållning.
Antal hästar
på 1000
invånare
Antal
hästar
pr kvkm
Norge..........................................75-4 0’5
Österrike........................................63 5’2
Ungern.....................1285 7’0
Ryssland (Europeiska Ryssland inkl. Finland) . . . 211-C 3 9
Spanien..........................................215 0 8
Nordamerikas Förenta Stater......................205’3 1’5
Argentina....................1 034’2 16
Japan.................................35*8 3*7
Australien......................................397’5 U’24
Om hästavelns historia i Sverige må meddelas följande kortfattade notiser.
I äldsta tider fanns i vårt land en häst av småväxt slag. Varifrån denna
kommit, känner man icke. Den ursprungliga typen har förlorats genom
blandning med en mångfald av under tidernas lopp införda raser. Allmänt antages,
att redan under vikingatiden, då ju förbindelsen med främmande länder var
rätt livlig, hästar införts, som sedan använts för avelsändamål. Med
riddar-väsendets utveckling under medeltiden gjorde sig behovet av en kraftigare
och större häst gällande. Hemvändande riddare medförde hästar från såväl
orienten som västra Europa, och dessa påverkade hästmaterialet i de trakter,
där de kommo till användning. På riddargodsen och klostergårdarna
omfattades liästaveln med livligt intresse. En stadga av år 1345 ger en
föreställning om en fullgod hästs värde på den tiden. Enligt denna skulle häst för att
anses antaglig till frälserusttjänst vara värd 40 mark (torde motsvara c:a
2 800 kr. i vår tids myntvärde).
Så vitt man vet, var det under konung Gustav I:s tid, som åtgärder från
Statens sida första gången vidtogos för hästavelns förbättrande. Han
inrättade stogångar och till och med ridskolor på de nybildade kungsgårdarna, där
han uppställde inköpta frisiska hästar. Under de följande århundradena hade
Sverige att utkämpa många krig, och under dem hemfördes ett stort antal
hästar av olika slag. Man vet även, att sådana erhållits såsom gåvor och
inköpts av konungar och representanter av högadeln. Den svenska hästen
synes emellertid fortfarande ej hava utmärkt sig för storlek; måttet på en
fullmålig remont var på 1600-talet blott 138 cm.
Tid efter annan utfärdades förordningar, avsedda att ordna oeh höja
häst-aveln. Bland dessa äro särskilt att ihågkomma förordningarna om
socken-hingsthållning (1680) och skvadronshingsthållning (1692) samt det totala
exportförbudet för hastar gällande för Skåne (1694) m. fi. Men allt till
trots svarade hästen vid början av 19 :e århundradet icke mot tidens krav. Man
var i behov av större och ädlare rid- och vagnshästar. För produktion av
sådana importerades under förra hälften av 1800-talet engelska fullblods- och
orientaliska hästar till ett icke obetydligt antal. En del av dessa visade sig
äga högt avelsvärde, andra däremot voro värdelösa. Under senare delen av detta
århundrade infördes fortfarande en del fullblodsdjur, men under denna tid
framträdde ett alltjämt stegrat intresse för användandet av utländska
halvblodshästar (ostpreussare, hannoveranare, oldenburgare, anglonormander).
Den märkliga höjningen av det svenska jordbruket, som började i mitten
av 1800-talet, medförde ett behov att förbättra de vanligen förekommande
arbetshästarna, som. i synnerhet på slättlandstrakterna i mellersta och södra
delen av landet visade sig för små och veka för de nya åkerbruksredskapen
och jordens djupare bruk. För att giva den svenska lanthästen mera massa
och styrka blevo avelsdjur av utländska arbetshästslag, s. k. kallblodiga raser
importerade och korsade med lanthästarna.
Av de raser, som i denna avsikt kommit till användning, må .nämnas:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
