Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 2. Husdjursskötsel - Hästskötsel. Av J. B. Hedelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hästskötsel.
91
vägar och i raskt trav förflyttar sig på landsvägen. Han är oumbärlig för
skogs- och landsvägskörslor i norra och mellersta delarna och lämpar sig f. ö.
som jordbrukshäst i de höglänta delarna av hela landet. Den torde också
med fördel kunna användas i armén, vid artilleri och träng. Ett
målmedvetet och energiskt arbete för rekonstruktionen och bevarandet av denna
oersättliga häst, som genom obetänksam korsningsavel med användande av
utländska hingstar av såväl varm- som kallblodigt slag höll på att förödas, har
sedan ett tjugutal år bedrivits med synnerligen gott resultat. (Se Stambok
över nordsvenska hästar av Wilh. Hallander). Nära denna inhemska ras står
den norska Gudbrandsdals-hästen, vilken också användes vid avelsarbetet med
den nordsvenska hästen i vårt land. Den s. k. nordsvenska hästen användes
mest i de norra, men den vinner terräng alltmer i mellersta och södra
delarna av landet som en lätt och rörlig arbets- och landsvägshäst.
Skånsk halvblodshäst.
Av särskild betydelse för den nordsvenska hästavelns framtid torde den av
de norrländska hushållningssällskapen på för detta ändamål av Kronan
upplåten mark underhållna hingstuppfödningsanstalten vid Vången i Jämtland
bliva.
Den kallblodiga hiistavelii. Av de kallblodiga raserna hava shire-,
percheron-och pinzgauerraserna icke haft nämnvärt inflytande på arbetshästaveln.
Clydesdalehästen, av vilken exemplar infördes redan på 1840-talet till
Västergötland och där lade grunden till den s. k. levenehästen, har även på andra
håll haft en viss betydelse, kanske mest i de trakter av Skåne, där
sockerbetsodling bedrives. Det är en stor, kraftig och rörlig arbetshäst ocK borde,
tycker man, väl passa för dessa orter, men det oaktat är intresset för honom
f. n. icke synnerligen stort, väl mest beroende därpå, att han anses mera
dyr-hållen än hans konkurrent, den belgiska hästen.
I början av 1870-talet började man importera belgiska hästar av
ardenner-slag. Försöket med denna häst slog väl ut, i det att korsningsprodukterna
mellan honom och lanthästar blevo kraftiga, tilltalande arbetshästar utan
allt för stora fordringar. Till följe härav har intresset för ardennerhästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
