Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 2. Husdjursskötsel - Hästskötsel. Av J. B. Hedelin - Renskötsel. Av E. Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(94
iii. lanthushållning.
1914 års anslag till premieringarna utgick med 155 158 kronor från Staten,
151700 kronor från hushållningssällskapen samt 16 950 kronor från
landstingen. (Se för övrigt rörande premieringarna: Meddelanden angående den
med statsmedel understödda hästpremieringen, K. Jordbruksdepartementet
XXXIII 1915.)
Hushållningssällskapen söka även på annat sätt än genom bidrag till
premieringarna främja hästaveln. Så lämna en del understöd åt avels- och
hingstföreningar för inköp av lämpliga avelsdjur, och genom av dem
anordnade utställningar blir man i tillfälle att få en överblick över hästavelns.
ställning i de olika delarna av landet.
Årliga hästutställningar förekomma i Stockholm, Norrköping ocli Malmö,
alla på våren.
Ledningen av hästaveln åligger Stuteriöverstyrelsen, bestående av en chef,
två ledamöter och sekreterare med säte i Stockholm (se sid. 115).
Frånsett behovet av en del avelsdjur producerar vårt land tillräckligt med
hästar för eget bruk och har även en del över till export (se Tab. 25).
Trots detta är icke allt så väl beställt med hästavelsförhållandena i landet. Den
alltjämt fortgående importen av avelsdjur väcker oro. Det gäller nu, sedan
vi kommit under fund med, vilka typer vi äro i behov av och böra arbeta
med, att söka konsolidera aveln med avseende på dessa.
Bland åtgärder, som från statsmakternas sida på senaste tider vidtagits för
hästavelns befrämjande, märkas:
mindre anslag för införande av ordnad stamboksföring;
mindre anslag för tillvaratagande av inhemska häststammar;
lag, angående hingstbesiktningstvång, avsedd att förhindra användandet av
okvalificerade hingstar som beskällare. Denna lag av den 23 dec. 1914 är av
fakultativ natur och kan tillämpas inom områden, där förhållandena
sådant påkalla, först sedan K. Maj :t på framställning från vederbörande
hushållningssällskap och landsting därom förordnat;
anslag till en lånefond, från vilken årligen 100 000 kronor skola göras
tillgängliga för utlåning åt hästuppfödare för inköp av ädla avelsston. (Se
K. Maj :ts nådiga kungörelse den 4 juli 1913.)
Till sist torde kanske böra omnämnas, att oaktat ett rätt avsevärt större antal
hästar med hänsyn till rådande förhållanden exporterats under år 1914—1915
än eljest, häststockens numerär icke blott hållits vid makt utan till synes ökats.
Så var sommaren 1914 antalet hästar i landet 643 000; vid ungefär samma tid
1915 hade det, såsom ovan angivits, stigit till 657 000. (Statistiska
centralbyråns uppgifter.)
Renskötsel.
En från de övriga slagen av boskapsskötsel fullständigt isolerad typ av
hus-djursavel är den i de nordliga delarna av landet idkade renskötseln. Från
början utbildad och uteslutande bedriven av lapparna, är den skandinaviska
renskötseln den västligaste och högst utvecklade utlöparen av en näringsgren, som
inom hela norra Asien och Europa utövas som huvudnäring av en stor mängd
olika nomadfolk. Numera idkas renskötseln i Sverige, på grund av den
betydande ekonomiska vinst, den ofta medför, utom av lapparna, även av många
bofasta svenskar och framför allt finnar, för vilka den utgör en ofta mycket
viktig binäring.
Den svenska renskötseln bedrives, stort sett, i tvenne olika typer, dels
som fjällrenskötsel, dels som skogsrenskötsel. Dessa typer äro betingade därav,
att renarna i Sverige uppträda i två olika biologiska grupper, fjällrenar och
skogsrenar. De förra utmärkas därav, att de om sommaren vistas på fjällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
