- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
146

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 4. Offentliga oeh enskilda anstalter till lantbrukets främjande. Inl. av W. Flach - Lantbrukets bokföring. Av L. Nanneson - 5. Jordbrukslagstiftning. Av C. Th. af Ekenstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

iii. lanthushållning.

styrelsen fastställt formulär, har ock bokföringen bland det mindre jordbrukets
föregångsmän i ej ringa mån befrämjats.

Trots det upplysningsarbete, som på området utförts, har dock bokföringen
endast i obetydlig grad lyckats tränga igenom i det praktiska lantbruket,
åtminstone i det mindre och medelstora, och det är först på de allra senaste åren,
som ett mera ökat intresse för densamma börjat göra sig märkbart.
Kontroll-föreningsverksamheten har härvid säkerligen betydligt stegrat förståelsen för
värdet av en detaljerad kontroll inom lantbruksdriften, men framförallt ha 1910 års
skattelagar, genom bestämmelsen, att jordbrukets nettoavkastning i stället för som
förut taxeringsvärdet skall läggas till grund för beskattningen, skapat ett ökat
behov av och intresse för ordnad bokföring inom lantbruket.

För att tillmötesgå detta ökade behov har bland annat i flera län upprättats
bokföringsbyråer dels av hushållningssällskapen, dels av särskilda
bokföringsföreningar. Den första bokföringsföreningen bildades år 1908 i trakten av Vilans
folkhögskola i Skåne. Vid slutet av 1915 voro dylika bokföringsbyråer i
verksamhet i följande län: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Malmöhus, Hallands, Västmanlands, Göteborgs och Bohus, Värmlands samt Jämtlands län.
Antalet vid dessa byråer utförda bokslut utgjorde år 1913 sammanlagt 227, år
1914 281. Största omfattning har denna verksamhet haft i Malmöhus,
Stockholms, Uppsala och Jämtlands län.

Sedan år 1912 ha bokföringsföreningarna erhållit anslag av Staten utgående
med 15 kr. pr år och bokslut för de medlemmar, vilka äga en egendomsareal
ej överstigande 75 hektar åker, under förutsättning att lika stort belopp erhålles
av vederbörande hushållningssällskap. Genom beslut av 1915 års riksdag höjdes
detta anslagsbelopp till 25 kr. pr bokslut, varjämte medel ställdes till förfogande
för utförande av statistiska bearbetningar av det vid föreningarna insamlade
räkenskapsmaterialet i och för undersökning av det svenska lantbrukets
ränta-bilitetsförhållan den.

5. JORDBRUKSLAGSTIFTNING.

Ursprunget till den jordbrukslagstiftning, som ännu gäller, kan sökas i
medeltiden. Ali Sveriges jord berördes emellertid icke lika av hithörande
stadganden, ty den jord, som med ett gemensamt namn kallades frälse och
som (frånsett Kyrkan såsom jordägare) allt intill den 6 april 1810
endast fick ägas av frälsemän, var blott till mycket ringa grad beroende
av densamma. Det var skatte- och kronojord, som denna lagstiftning,
vilken samlats i byggningabalken av 1734 års lag, framför allt angick.
Men redan 1789 blev genom Gustav IILs den 2.1 februari utfärdade
förordning förklarat, att »alla skattemän äga över skattehemmanet och dess
genom laga revning och rågång fastställda byamål både in- och utägor
samt skog och mark med därå varande fiske, jakt och djurfång uti allt
lika orubblig ägande- och lika fri dispositionsrätt som frälseman över
frälsehemman», och härmed blev en stor del av den jordbrukslagstiftning,
som för den jorden dittills gällt, ej vidare på densamma tillämplig.

Mycket gammal är bestämmelsen om, huru by skall anläggas — vilken bestäm
melse emellertid, till den kraft den hava kan, ännu kvarstår. Bytomten skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free