Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 1. Skogarna och skogsväsendet. Av [Th. Örtenblad] A. Wahlgren och Th. W. Hermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(54
IV. SKOGSBRUK.
hushållningsplaner, som avse skogens framtida bestånd och högsta avkastning.
Allmänningen avkastning användes i första rummet till bestridande av
omkostnaderna för dess bevakning och skötsel, därefter till för häradet gemensamma
broar och allmänna byggnader och sist till fördelning mellan delägarna.
Vid avvittringen i vissa socknar av Norrbottens län avsatte jordägarna viss
del av det hemmanen tillkommande skogsanslag till gemensamhetsskogar,
socken-allmänningar. Dessa skogar stå uti allt vad skogshushållningen vidkommer
under skogsstatens vård och förvaltning, och uppgår sammanlagda arealen av
dessa skogar till 292 295 hektar. Sockenskogarna (besparingsskogar och
allmänningar) i Gävleborgs och Kopparbergs län hava uppkommit därigenom, att
inom vissa socknar vid storskiftet en större areal skogsmark anslagits, under
villkor att därav skulle bildas gemensamhetsskogar. Arealen av dessa skogar
uppgår till 267 306 hektar. Av skogsavkastningen hava bildats betydande fonder,
vilka användas för socknarnas egna behov.
Skogsavkastningen från kronohemmans och nybyggens skogar i Norrland och
Dalarne tillfaller åbon. Dessa skogars omfattning minskas årligen, i det att
vissa av desamma omföras till skattehemman, varvid dock skattebonden ej äger
vidsträcktare rätt till skogsavkastningens disposition än den, som förr tillkommit
åbon.
De allmänna skogarna stå antingen under skogsstatens omedelbara
vård och förvaltning eller ock under dess uppsikt och kontroll. För de allra
flesta gäller, att skogshushållningen å dem skall vara i huvudsak uthållig.
Det är dessa båda förhållanden, den personliga fackkunskapen och
uthållighetsbruket, som varit grundläggande för den visserligen konservativa, men
för sin tid goda skötsel, som kommit särskilt den grupp av allmänna skogar
till del, som står under skogsstatens vård och förvaltning. Numera
omfattar denna förvaltning kronoparker, kronoöverloppsmarker, Kronans
flygsandsplanteringar, kronolägenheter m. m., bergverksskogar samt
renbetesfjällens skogar ävensom stor del av Kronans utarrenderade
jordbruksdomäner tillhörande skogar, boställsskogar och allmänningar samt några städers
skogar. Övriga allmänna skogar stå under skogsstatens uppsikt och kontroll.
Svenska skogsstaten leder sitt ursprung från en redan på 1500-talet
inrättad jägeristat. Tidigare omtalade »djur- och fågelskyttar» samt
»kronoskyttar och djurkarlar» bildade icke någon samlad kår. Även
jägeristatens huvudsakliga göromål voro intill 1800-talets början
förbundna med jakten, ehuruväl redan vid mitten av 1600-talet
skogshushållningen synes varit föremål för uppmärksamhet. I skogsvårdens
tjänst uträttade likväl jägeristaten ganska litet, förrän efter
Skogsinstitutets inrättande år 1828 tillfälle beretts tjänstemännen att inhämta
nödiga fackkunskaper i skogshushållning. Sedan Skogsstyrelsen år 1859
inrättats, blev dess chef tillika chef för skogs- och jägeristaten.
För att under ett centralt verk sammanföra ledningen ej blott av
skogarnas utan ock av Statens jordbruksdomäners förvaltning ombildades
Skogsstyrelsen år 188-3 till den nuvarande Domänstyrelsen, vilken åligger
att handhava förvaltningen av de till Statens domäners fond hörande
fastigheter och övriga tillgångar ävensom de eljest under styrelsens förvaltning
ställda fastigheter, att utöva tillsyn och kontroll å övriga allmänna skogar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
