- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
189

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 2. Skogsindustrien. Av E. Arosenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGSAVVERKNINGEN.

189

melser liava nog i åtskilliga fall vållat oreda. G-ottgörelsen för dessa s. k.
skogsköp utgjordes i de flesta fall av en penningsumma i ett för allt;
stundom betingade sig hemmansägaren därjämte en viss årlig avgäld i
penningar eller spannmål. Som allmänt omdöme kan sägas, att sågverken
förvärvade sig avverkningsrättigheterna för mycket gott pris. Skogen
hade vid denna tid så ringa värde, att allmogen uppbrände stora vidder
därav endast för att erhålla betesmark.

Koja för skogsarbetare.

Dessa skogsköp hava lagt grunden till åtskilliga förmögenheter hos
sågverksägarna; men för skogsvården visade de sig icke fördelaktiga, utan
medförde tvärtom så svåra olägenheter, att de ådrogo sig lagstiftarnas
uppmärksamhet. Den, som genom kontrakt förvärvat sig rätt att under ett
visst antal år avverka en annans skog, har naturligtvis icke något intresse
att beflita sig om skogens vård utan blott att under kontraktstiden
tillgodogöra sig skogen med största möjliga vinst; och i de fall, där icke något
avtal var gjort om minimidimensioner, blev därför vanligen även det omogna
virket borthugget. Även där avverkningsrätten icke var oinskränkt, blevo
många träd nedhuggna, vilka bort kvarstå för att tjäna till fröträd eller
av annat skäl, medan andra träd, vilka det från skogsvårdssynpunkt varit
lämpligt att avverka, fingo stå kvar. Genom en lag av år 1889 blev
längsta tiden för avtal om skogsavverkningsrätt inskränkt till 20 år (fr. o. m.
år 1905 är tiden inskränkt till 5 år; ändring av den 24 juli 1903).
Syftet med 1889 års lag vanns endast ofullständigt. Redan förut hade
åtskilliga sågverksbolag, för att försäkra sig om skog för ali framtid,
börjat köpa själva skattehemmanen, och denna rörelse tog nu ökad fart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:41:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free