- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
192

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 2. Skogsindustrien. Av E. Arosenius - Flottning. Av [Th. Örtenblad] Th. W. Hermelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

IV. SKOGSBRUK.

Flottning.

Sveriges framskjutna ställning på den internationella trävarumarknaden
är till en mycket väsentlig del beroende på de för virkestransport särdeles
gynnsamma förhållandena i landet. En del virke frambäres från skogen
direkt till förädlingsverken, varjämte en del transporteras på järnväg, men
för den ojämförligt största delen av våra skogars virkesavkastning utgöra
dock de talrika älvarna, åarna och bäckarna de såväl viktigaste som ock
billigaste transportlederna. Funnes ej dessa vattendrag med deras,
synnerligast i norra delarna av landet, stora lämplighet såsom flottleder, skulle
det i många fall vara omöjligt att tillgodogöra skogsprodukterna från
landets inre delar till annat än ortens behov. I allmänhet hava vårt lands
floder en strömriktning mot sydost, söder eller sydväst, vilket är av
betydelse för flottningen, emedan under sådana förhållanden snö- och
issmält-ningen tidigast inträder vid flodernas mynningar och efter hand fortskrider
uppåt flodfårorna. Härigenom bliva isgången och högvattnet mindre
överväldigande än i floder med strömriktning mot norr. Yåra floder hava i
allmänhet så höga stränder, att de ej ens vid högvatten översvämma det
omgivande landet. De kunna sålunda även därunder användas för flottning. De
större älvarna i Norrland och Dalarne, vilka hava sina källor på högfjällen,
äga tack vare snösmältningen därstädes en så uthållig vattentillgång, att
flottning i regel kan bedrivas hela sommaren igenom. Vidkommande södra
Sveriges för flottning använda vattendrag ävensom Norrlands mindre åar
och biflöden, varest vattentillgången endast vid vårflod är tillräcklig, hava
därstädes befintliga sjöar och tjärnar ofta genom relativt billiga dammar
kunnat förvandlas till reglerbara vattenbehållare i flottningens tjänst.

Man skiljer mellan allmän och enskild flottled. Nästan alla huvudflöden i
norra Sverige äro allmänna flottleder, och även många av biflödena. Enskild
flottled förekommer numera nästan uteslutande i det fall, då huvudsakligen ali
skog, som skall på vattendraget framföras, tillhör en ägare. För de allmänna
flottlederna och flottningens däri ordnande gälla dels K. förordningen om
allmän flottled den 30 december 1880, dels ock Flottningsstadgan av samma dag.
Allmän flottled inrättas på ansökan hos K. Maj:ts befallningshavande av någon
eller några därför intresserade skogsägare. Först förrättas syn av en av
Länsstyrelsen utsedd förrättningsman. Därefter, sedan strandägare och andra, vilkas
intressen kunna beröras av den föreslagna anläggningen, blivit hörda, bestämmes
genom regleringsutslag, dels vilka byggnader som skola uppföras, dels sättet för
byggnadskostnadernas amortering, dels ock flottledens indelning i distrikt samt
byggnadstiden. Efter det arbetena blivit verkställda, sker avsyning, och flottleden
förklaras öppnad för allmän flottning. På förslag av flottledsintressenterna fastställer
jämväl Länsstyrelsen reglemente för en flottningsförening, vilken har att ombesörja
flottningen i vattendraget och utdebitera på envar av de flottande kostnaderna
■såväl för flottningsarbetet som ock för byggnadskostnadernas amortering.

Åtskilliga av våra större älvar hava utan vidare åtgärder, i det skick vari
naturen danat dem, kunnat på större eller mindre sträckor användas för
timmerflottning. För biflödenas reglering kräves vanligen proportionsvis större arbete
och kostnad, varför de ock i allmänhet blivit senare reglerade för flottning än
isjälva huvudfloderna. I närvarande stund torde de flesta för flottning mera lämp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free