- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
194

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 2. Skogsindustrien. Av E. Arosenius - Flottning. Av [Th. Örtenblad] Th. W. Hermelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

IV. SKOGSBRUK.

framflyta i den riktning man önskar eller för att skydda låga strandängar,
vattenverk, bropelare o. d. I dessa större älvar samt dessutom i sådana mindre
vattendrag, som utfalla direkt i havet, anlägger man vid deras mynningar eller nedre
lopp sortering sv erie eller skilj eställen, där flottgodset efter sina märken särskiljes
oeh utlämnas till de olika ägarna. I de mindre vattendragen behövas, förutom
vad som nu nämnts, i regeln tillika dammbyggnader för att reglera vattenståndet;
då dessa vattendrag ej i likhet med vad i allmänhet är fallet i fråga om de större
älvarna matas med snön å högfjällen, hava de eljest endast vid vårfloden
tillräckligt vatten för flottning. Dammarna byggas antingen vid älvens utlopp ur
någon sjö eller tjärn, som genom uppdämning kan begagnas som vattenbehållare
—- detta fall är det vanligaste — eller vid nedre ändan av någon myr, som
får tjäna till samma ändamål, eller ock i någon del av vattendraget, som har
ett saktare lopp (spakvatten, sel). Dammarna bestå av stenfyllda träkistor, på
framsidan förstärkta genom jordvallar, eller ock äro de byggda antingen av
oarbetad sten med fyllning av grus och jord eller helt av kilad sten. I dammen
anbringas öppningar, som genom luckor kunna helt eller delvis tillslutas, varigenom
vattenståndet kan regleras; för flottgodsets genomsläppande inrättas en särskild
öppning, släppslussen, vilken liksom de övriga förses med timrade väggar och
ett något sluttande golv av rundvirke.

Flottningsrännor kunna ofta icke undvaras i våra smärre flottleder, ehuru man
med hänsyn till deras dyrhet och jämförelsevis ringa varaktighet söker ersätta
dem med vattendragets djuprensning eller andra arbeten. Rännan timras på
bockar eller på underlag av trävirke eller sten, det senare där rännan ligger
lågt. På t vissa ställen (i Dalarne) har man ersatt trärännorna med rännor av
järnplåt, vilka dock ej funnit vidsträcktare användning. —■ Skall flottningen gå
väl, bör vattnet i rännan stå ungefär lika djupt överallt. I följd härav måste
rännan göras smalare, där dess lutning är större. Bredden bör vara relativt stor
i rännans intag (början) och därefter något minskas, emedan en del vatten alltid
bortgår genom avdunstning och genom läckning (spillvatten). För övrigt lämpas
rännans bredd och djup efter vattentillgången och flottgodsets mängd. I en väl
byggd flottningsränna kan transporteras betydlig mängd virke, även om rännans
dimensioner icke äro betydande.

Framför intaget i rännan finnas ledbommar, längs vilka virket av strömmen
föres fram mot öppningen, där likväl alltid arbetare äro posterade och ombesörja
släppningen, som bör gå jämnt och på så sätt, att virket icke hopas och spränger
rännan. Genom signalanordningar är sörjt för möjligheten att vid behov från
vilken del som helst av rännan giva bud om, att släppningen skall avbrytas.
Rännans nedre ända har svag lutning, på det att flcttgodset, när det lämnar
rännan, icke skall stöta mot bottnen. Är vattendraget här grunt, anlägges
nedanför rännan en s. k. stötbotten av rundvirke, varöver flottgodset får
fram-glida; denna botten mottager då den första stöten av virket.

Även andra byggnader förekomma vid flottlederna, såsom riskistor, i marken
grävda kanaler m. m. Det viktigaste medlet för flottledernas reglering är
emellertid stensprängning med åtföljande rensning av bottnen.

Flottningen börjar samtidigt med islossningen om våren. Särskilt vid
de smärre flottlederna är det av vikt att väl begagna tiden; en försummad
dag kan i vissa fall föranleda, att en del av virket blir kvarliggande till
nästa år. Densamma kan följden bliva, om flottningsmanskapet icke är
tillräckligt. Virket kan forslas antingen löst, lösflottning, eller
hoplagt i fasta flottar (mosor eller bunkar); det senare brukas
särskilt vid flottning på havet, i större insjöar och i trängre farleder (ka-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 25 11:52:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free