Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 2. Skogsindustrien. Av E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
IV. SKOGSBRUK.
Binäringar inom skogsbruket.
Sveriges stora skogar och utvecklade trävarurörelse giva tillfälle till
en betydande mängd binäringar, men liksom det i allmänhet ligger i vårt
folks lynne att förbise den lilla vinsten, så har också här varit fallet.
Under senare tider hava visserligen skogens produkter tillvaratagits långt
omsorgsfullare än förut, men en stor mängd avfall förruttnar dock
fortfarande i våra skogar, och mången för skogshanteringen naturlig
binäring har allt hittills icke kommit till stånd eller för blott en tynande
tillvaro.
Den mest betydande av skogshanteringens så att säga mindre industrier
är tvivelsutan tillverkningen av träkol, åt vilken ägnas en utförligare
behandling nedan (Järntillverkning, sid. 252).
Här må blott framhållas, att under de senare åren åtskilliga sågverk hava
bedrivit träkolstillverkning i stor skala med avfallet från sågningen som
råämne. Kolningen sker antingen i särskilt byggda kolugnar eller i milor..
Den senare metoden är sedan urminnes tider använd i rikets skogsbygder.
I allt tillverkades år 1913 av sågverksribb omkring .11 miljoner
hektoliter träkol, värderade till inemot 6 miljoner kronor. Hela den svenska
träkolstillverkningen uppskattas till mer än 40 miljoner hektoliter.
I äldre tider var tillverkningen av tjära en betydande industri i
Sverige och trätjära en av vårt lands förnämsta utförselvaror. Exporten gick
mest över Stockholm, och stockholmstjäran var berömd såsom den finaste.
Numera är denna tillverkning huvudsakligen inskränkt till de två
nordligaste länen; huvudorten för exporten är Umeå. Angående in- och
utförseln av tjära och beck under senare tider lämnas några data i Tab. 40.
Tillverkningen av tjära sker antingen i öppna s. k. tjärdalar
(avbildning här nedan) eller i s. k. tjärugnar. Därjämte finnas några smärre
anstalter för fabriksmässig produktion.
Tillverkningen av pottaska har betydligt avtagit; den synes till och
med vara på väg att alldeles upphöra.
Tab. 40. Införsel och utförsel av tjära och beck, åren 1871—1913.
Ärligen Tjära Deciton Stenkolstjära Deciton Beck Deciton Summa värde Kronor
Inf. Utf. Inf. Utf. Inf. Utf. Införsel Utförsel
1 1871—75 .... 17 159 83148 5 912 48 1551 1 418 173 000 1 069 000
1876—80 .... 14 873 70 437 16181 392 2 248 1610 278 000 896 000
1881-85 .... 9 400 83 412 24 880 1826 3 950 727 287 000 1 245 000
1886—90 .... 11 995 54 270 20 296 12 042 2 995 803 236 000 673 000
1891—95 .... 17169 57 991 16 217 21 317 2 274 982 276 000 756 000
1896-00 .... 17 640 40185 28 580 26 103 8 077 598 385 000 541 000
1901—05 .... 12 757 43 222 26 744 16 514 29 324 455 664 000 633 000
1906-10 .... 9 367 74 212 34 911 32 122 28 917 1051 546 000 1 055 000
1911...... 12 882 73 811 37 661 19 191 30 000 2 093 598 000 1 290 000
1912...... 10 932 62 689 60 969 22 451 31151 2186 615 000 610 000
1913...... 3 359 79 958 67 626 18 481 39 556 1386 840 000 1 093 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
