Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
VI. BERGSHANTERING.
och ett privilegiebrev av 1347 rörande Stora Kopparberget. År 1461
omtalas en masugn i Närke. Först under 1500- och 1600-talen blev
dock masugnsprocessen allmännare införd här i landet.
Sveriges deltagande i den efterföljande tidens utveckling av
bergshanteringens metoder och hjälpmedel liksom ock i den vetenskapligt
metallurgiska forskningen ansluter sig i allmänhet nära till svenska förhållanden
och behov, om än utredningar och uppfinningar av mera universell
betydelse icke heller saknas. Tidigt framträdande kvalitetsfordringar och därav
alstrad strävan till en fördjupad kännedom om processernas verkliga
innebörd torde sålunda vara den huvudsakliga anledningen till, att den
vetenskapliga metallurgien tidigare än annorstädes kom att i Sverige bearbetas.
Inom detta område har vår bergshantering från och med 1700-talet och
intill våra dagar en hel rad av framstående forskarenamn att uppvisa.
Fruktbärande arbeten äro sålunda här utförda till klarläggande av järnets
kemiska sammansättning, till utredande av järns och ståls fysiska
egenskaper, även i modernaste mening, till ett riktigt förstående av
malm-rostningen, masugnsprocessen, färskningsmetoderna m. m., till en rätt
behandling av stål o. s. v. Nya metoder för den metallurgiska kvantitativa
analysen äro även av svenska forskare tid efter annan utarbetade, därav
flera vunnit användning i alla järnproducerande land. Den mest spridda
och mest använda materialprovningsmaskin, som existerar, är ock svensk,
nämligen den. maskin, med vilken det BrinelTska kulprovet
(hårdhets-prov) utföres.
I fråga om bergshanteringens teknik är främst att erinra därom, att
dynamiten är en svensk uppfinning. Dess världsbetydelse är allmänt
känd. Bessemerprocessen, bland järnets färskningsmetoder den mest
geniala, har i Sverige erhållit sin utveckling till användbarhet. Om denna
liksom övriga här till användning komna dylika processer gäller, att
desamma undergått en »försvenskning» d. v. s. en förbättrande anpassning
efter våra behov. Malmrostningsproblemet har med framgång bearbetats
av svenska metallurger och erhållit lösning på flera sätt, senast genom
den för koppartillverkningen avsedda Ramén-Beskowska ugnen, vilken
vunnit vidsträckt användning även i utlandet. — Två andra gamla problem,
nämligen om brikettering av pulverformig malm och om direkt
framställning av mjukt järn, hava även här i landet blivit för visst ändamål lösta,
det förra genom det Gröndalska förfarandet att brikettera järnmalm utan
bindemedel och det senare genom den vid Höganäs införda
järnsvamptillverkningen med mindervärdigt bränsle enligt Sieurins metod. Den
första användbara elektriska masugnen har som bekant hemortsrätt i
Sverige, och flera elektriska stålugnar — däribland den märkliga
Kjellin-ska —• äro jämväl här konstruerade. Det första genomgående elektriskt
drivna järnverket är ock svenskt. En elektrisk process för utvinning av
alkalier ur silikater är härstädes nyligen uttänkt och prövad. För
zinkframställning är en svensk elektrisk metod i användning vid Trollhättan.
Slutligen är att omnämna kanontillverkningen av osmitt stål vid Bofors,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
