Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 1. Gruvbrytning. Av Walfrid Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 2
VI. BERGSHANTERING.
Manganmalm brytes f. n. vid Späxeryd i Småland, där malmen utgöres av
brunsten och förekommer som gångar i granit, samt vid Långban i Värmland,
där malmen utgöres av braunit och hausmannit, bildande mer eller mindre
oregelbundna lagerformiga partier i dolomit.
Nickel- och kobolt-malmer hava i äldre tider brutits vid några spridda
förekomster i olika delar av landet. De förnämsta av dessa äro Kleva
nickelmalms-förekomst i Småland och Tunabergs koboltmalmsförekomst i Södermanland.
Förutom i Falun har guldmalm fordom brutits vid Ädelfors i Småland.
Såsom silvergruva har Sala gruva i forna tider varit mycket givande.
Kolgruvor.
Stenkol förekommer endast i Skånes nordvästra del, såsom flötser
tillsammans med eldfast lera och klinkerlera i till rät-lias-systemet hörande
lager; kolflötsernas totala mäktighet överstiger icke 1-5 m, varav dock
endast 0-3 — 0-6 m utgöres av stenkol och resten av skiffer.
Kolflötserna äro till antalet olika i olika delar av området, men endast 2 äro
brytvärda. Flötserna hava ett flackt läge med en sidostupning av 2°—15° från
horisonten. Den övre flötsen befinner sig på 30—90 m djup under jordytan
och den undre i regeln 6—10 m därunder. År 1914 voro 8 kolfält under
arbete, och uppfordrades därur genom 15 schakt 366 639 ton kol med ett värde
av 3 095 622 kronor, 146 262 ton eldfast lera med ett värde av 247 244 kronor
samt 47 558 ton klinkerlera med ett värde av 121 614 kronor. De förnämsta
kolgruvorna äro de vid Höganäs, Billesholm, Bjuv, Skromberga, Ormastorp samt
Hyllinge.
Vid det underjordiska arbetet i de skånska kolgruvorna äro c:a 1 500 arbetare
anställda, och är arbetseffekten i genomsnitt c:a 420 ton ur gruvorna uppfordrat
pr arbetare och år.
Koltillgången inom Skånes kolfält är beräknad till c:a 300 miljoner ton;
varav c:a 50 % utgöras av kol n:o 1 med aska intill 13 %, 40 % av kol n:o 2
med aska från 14 till 35 % och 10 % av kol n:o 3 med 36—55 % aska.
Den svenska malmbrytningens teknik.
Borrning och sprängning. Den i Sverige urgamla
tillmaknings-elier eldsättningsmetoden började i mitten av 1600-talet ersättas med
borrning och sprängning med krut. Tillmakningen användes dock ännu länge
vid sidan om borrning och sprängning. Borrningsarbetet mötte i
början stora svårigheter på grund av de från Tyskland införda
borrningsverktygens för våra hårda bergarter olämpliga form och beskaffenhet.
Sedan emellertid borrmateriellen förbättrats, och särskilt sedan borrar och
släggor på 1860-talet börjat förfärdigas helt och hållet av stål, erhöll man
vid handborrning så goda resultat, att det dröjde ända till 1900-talets
första decennium, innan maskinborrning med komprimerad luft på allvar
började undantränga borrningen för hand.
De första försöken med maskinborrning utfördes i Sverige på 1860- och
början av 1870-talen med ofullkomliga, tunga och skummande maskiner
och lågt tryck på pressluften, och det var först- sedan genom Jernkontorets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
