Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 VI. BERGSHANTERING}.
Tab. 52. Förbrukningen av cellulosaved (löst mått), åren 1899—1914.1
År 1 000 kbm
1899 ...... 1 793-9
19U0...... 21194
1901...... 2 273-1
1902 ...... 2 667-5
1903 ...... 2 954-9
1904 ...... 3 158-7
1905...... 3 5b6-5
1906 ...... 3 855-2
1907 ............4 693-3
1908 ............5 294-6
1909 ............4 961-0
191 0............6 719-2
191 1............7 014-4
1912 ............7 954-4
1913 ............8 453-2
191 4............8 137-4
1 Enligt Svenska cellulosaföreningens beräkningar.
Förbrukningen av cellulosaved i 1 000 kbm (löst mått) under vartdera
av åren 1899—1914 framgår av Tab. 52.
I bifogade diagram äro Tab. 51—53 grafiskt sammanställda, till
underlättande av jämförelser dem emellan.
De stigande kolprisen ka tvingat järnhanteringens män att på alla sätt
sträva efter att kunna inskränka träkolsförbrukningen såväl absolut
taget som pr ton tillverkat tackjärn och smältstycken, och dessa strävanden
ha krönts av icke ringa framgång.
Träkolen framställas huvudsakligen genom kolning i milor i skogarna
men även i kolugnar, liggande antingen vid järnverken eller ock på
andra platser, som äro gynnsamt belägna med hänsyn till ditfrakten
av kolved och avfrakten av kolen. Dessutom finnes utmed
kusten i norra delen av landet en stor mängd sågverk, vilka av träavfallet
bereda träkol, därvid mestadels milor men även ugnar komma till
användning. Dessa s. k. sågverkskol fraktas medelst fartyg och järnvägar ned
till bergslagen. Även vid många av sågarna i södra delen av riket, t. ex.
i Småland, kölar man det erhållna sågavfallet i milor.
Att kolningen i allmänhet sker medelst milor i skogarna beror därpå,
att kolen vintertiden på släde lätt kunna forslas därifrån utan att några
dyrbara vägar behöva anläggas.
Kolmilorna äro antingen resmilor eller liggmilor, namnet beroende på om
kolveden är inrest i stående ställning eller uppstaplad liggande.
Tab. 53. Medelvärde av vid svenska järnverk förbrukade träkol, åren
1899—1914.
År Kr. pr hl
1899 . . . 0-46
1900 . . . 0-61
1901 . . . 0-53
1902 . . . 0-45
1903 . . . 0-45
1904 . . . 0-46
1905 . . . 0-51
1906 . . . 0-54
1907 . . . 0-55
1908 . . . 0-55
1909 . . . 0-58
1910 . . . 0-63
1911 . . . 0-66
1912 . . . 0-66
1913 ... 0-66
1914 ... 0 71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
