Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTMETALLSTILLVERKXIXGEN.
279
svenskt järn och stål men ifråga om surt bessemerstål också därpå, att en
del köpare för vissa ändamål funnit sig bäst betjänta med att använda
sådant stål trots dess högre pris.
Foto. Gehrman, Hedemora.
Bessemerblåsning (Långshyttan).
Deri sura bessemerprocessen. För den sura bessemerprocessen, sådan den
bedrives i Sverige, användes ett tackjärn med 2—3 % mangan och 0"8—l’i %
kisel. Svavelhalten är omkring 0"oio % och därunder och fosforhalten O’020—
0*030 Särskilt utmärkande är den relativt höga manganhalten och den relativt
låga kiselhalten samt, beträffande processens utförande, att tackjärnet tages i
flytande tillstånd från masugnen direkt till bessemerkonverter!!, alltså utan
föregående omsmältning i kupolugn.
Den basiska bessemerprocessen. I den svenska sura processen är kiseln i
tackjärnet den egentliga värmealstraren, men även manganen lämnar ett mycket
väsentligt tillskott av värme. I den basiska däremot intages kiselns plats av
fosforn, och manganen spelar ävenledes en mera underordnad roll.
Den första basiska bessemerblåsningen i Sverige ägde mm vid Bångbro den
24 maj 1880. Sedermera blåstes där en kortare tid varje år till och med år 1890,
då metoden övergavs för att åter upptagas den 30 augusti 1906. Vid
Domnarvet blåstes första gången år 1891.
Svenskt tackjärn för basisk bessemer håller omkring 2’ft % fosfor, några
tiondelar mangan och ett par tiondelar kisel.
Processen utföres på det sätt, som är brukligt vid tyska thoniasverk, och man
erhåller thomasslagg (thomasfosfat) som biprodukt.
Den basiska bessemermetall, som tillverkas i Sverige, förbrukas huvudsakligen
inom landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
