Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(JÖTM ET ALLSTILLVERKNING EN.
281
Martinprocessen. Martinprocessen har sitt namn efter de båda
bröderna P. och E. Martin, som år 1866 lyckades framställa stål i en med
regeneratorer försedd flamugn vid deras lilla verk i Sireuil i Frankrike.
Processen förutsätter en mycket hög temperatur i ugnen, 1 500° till
1 800° C, alltefter kolhalten hos den produkt, som skall tillverkas, 1’ör
att denna skall kunna tappas ut ur ugnen i flytande form. Såsom
råmaterial användes tackjärn, smidesjärnsskrot och järnmalm i växlande
proportioner. Under processen avlägsnas genom de oxiderande
ugnsgasernas och sekundärt slaggens inverkan kisel, mangan och kol samt vid
basisk martin även fosfor och svavel mer eller mindre fullständigt.
Svensk martinugn.
Metoden uppmärksammades genast här i landet, och direktör L. Rinman
utreste till Sireuil för att på stället studera densamma. Sedan Rinman
kommit hem, påbörjades år 1868 under hans ledning och med understöd
av Jernkontoret vid Munkfors järnverk de första försöken med den nya
processen. För försöken begagnade man sig av en där befintlig till
martinugn omändrad regenerativ vällugn. År 1869 omändrades på liknande
sätt en vällugn vid Hällefors i Södermanland, och samma år byggdes den
första egentliga martinugnen i vårt land vid Kilafors bruk i Hälsingland.
Processens utveckling gick emellertid långsamt. De få verk, som
anställde försök med densamma, använde små ugnar om 1 à 2 ton med
öppna regeneratorer. Som bränsle begagnade man generatorgas av ved,
och för vattnets avskiljande ur gasen användes kondensatorer.
Först på 1880-talet vann processen större förtroende, och sedan den
tiden har, såsom man finner av Tab. 62, tillverkningen av
martinmetall vuxit i oavbrutet och raskt tempo. Det billigare tillverkningssättet,
den större valfriheten ifråga om råmaterial, den större säkerhet, varmed
slutproduktens kolhalt kan bestämmas, och den för en del ändamål
lämpliga kvaliteten ha bl. a. möjliggjort detta martinmetallens snabba intrång
på de områden, där förut lancashirejärnet och bessemermetallen voro så
godt som allenarådande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
