Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTMETALLSTILL VERKNINGEN. 283
Tab. 62. Tillverkning av martinmetall i Sverige, åren 1876—1914.
Ärlige n Sur ton Basisk ton Summa ton
1876—80 . . . 3 498 3 498
1881—85 . . . 14 077 — 14 077
1886—90 . . . 47 489
1891—95 . . . 83981
1896-00 . . . 113 703 57 418 171121
1901—05 . . . 119 385 113 463 282 848
1906-10 . . . 137 417 187 847 325264
1911 ..........148 322 224 383 372 705
1912 ..........160 418 243 700 404118
1913 ..... 187 461 281926 469 887
1914 ..... 170 581 238 947 409 528
Tackjärn för sur martin håller vanligen 0’50—0’75 % kisel.
Tiden för en charge, räknad från utslag till utslag, är mycket olika vid olika
verk; vanligen 8 till 12 timmar.
Pr ton stål åtgå 350—450 kg stenkol eller c:a 40—50 hl ved eller stubbar.
I sur martinugn tillverkas numera i Sverige för vissa ändamål även
en del »legerat» stål, innehållande t. ex. nickel, krom, mangan, wolfram;
varjämte vår tillverkning av gjutgods av surt martinstål sedan länge är
känd som oöverträfflig.
Den basiska martinprocessen. Den basiska processen användes i Sverige
huvudsakligen för framställning av mjukt material men på sina ställen även för
framställning av stål, i senare fallet av rena materialier. Processen kom först
till användning i Sverige vid Jäders bruk år 1889; snart därefter i större skala
vid Kallinge.
Fördelen med denna process är, att man kan begagna fosforhaltigare och alltså
billigare tackjärn och skrot, än den sura processen tillåter, och att
tillverkningspriset blir lägre såväl därigenom som på grund av kortare chargetid (6 à 8
timmar mellan utslagen).
Tackjärn för svensk basisk martin håller vanligen 0’3 à 0’6 % kisel, ungefär
lika mycket mangan samt högst 0’i % fosfor.
Degelstål. I vårt land tillverkas för närvarande degelstål vid Österby,
Yikmanshyttan, Söderfors och Fagersta.
Tillverkningen därav framgår av Tab. 63.
Ståltillverkning i elektrisk ugn. Alltsedan århundradets början har
man i Sverige arbetat på att tillgodogöra landets stora tillgångar av
vattenkraft för metallurgiska ändamål, dels för att såmedelst kunna minska
åtgången av träkol, dels ock för att bliva mindre beroende av från
utlandet importerat bränsle. I vad mån dessa strävanden lyckats med hänsyn
till reduktion av järnmalm, ha vi redan i det föregående haft tillfälla
beröra.
Tab. 63. Tillverkning av degelstål i Sverige, åren 1891 -1914.
Ärligen Ton
1891 95 ...... 598
1896-00 ...... 931
1901—05 ...... 1153
1906-10 ...... 1325
191 1........| 2 275
191 2........! 2 656
1913 ................3 385
1914 ................2 826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
