Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Sveriges vattenfall. Av F. V. Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII. SVERIGES VATTENFALL.
303
lunda vid Domnarvet, Hagfors och Trollhättan samt planeras vid flera
andra bruk. Zink smältes vid Trollhättan. Järnlegeringar (kiseljärn
m. m.) framställas på samma plats och vid Vargön och Gullspång,
klora-ter vid Månsbo, Alby och Trollhättan, karbid och karbidkväve vid Alby,
Månsbo och Ljunga verk. (Se vidare under järntillverkning och
elektrokemisk industri.)
Planer föreligga sedan flera år tillbaka för elektrifiering av
statsbanenätet. En viktig bansträcka Kiruna—Riksgränsen, på vilken den
betydande järnmalmstransporten från Lapplands gruvfält äger rum, har
alltsedan år 1915 drivits med elektrisk kraft från Statens Porjusverk och
elektrifiering av bandelen Kiruna—Luleå—Svartön kommer sannolikt
under den närmaste tiden till stånd.
Intresset för vattenkraften är särskilt under de senaste åren
synnerligen livligt. Därom vittnar bl. a. bildandet år 1909 av »Svenska
Vatten-kraftföreningen-, en sammanslutning mellan korporationer, kommunala
och enskilda vattenkraftverk samt enskilda personer, vilken har till syfte
att huvudsakligen genom teknisk, ekonomisk och juridisk
upplysningsverksamhet befrämja utnyttjandet av Sveriges vattenkraft.
Statsmyndigheternas intresse för vattenkraftens utnyttjande har
givit sig till känna genom inrättande av två nya ämbetsverk,
Hydrografiska byrån, från och med år 1908, och K. Vattenfallsstyrelsen, från
och med år 1909, den senare avlösande den år 1905 inrättade Styrelsen för
Trollhätte kanal- och vattenverk.
Hydrografiska byrån har att samla och bearbeta alla uppgifter, som för en
uttömmande vetenskaplig och praktisk kännedom om de svenska färskvattnens
hydrografi äro av nöden och att för detta ändamål anställa observationer och
mätningar. Byrån skall göra resultaten tillgängliga genom utgivande av
årsböcker, monografier över flodområden, avhandlingar och uppsatser. Särskilt har
byrån befattning med den förut omnämnda wattenfallsförteckningew, vilken,
bland annat innehållande uppgifter om flodernas vattenföring vid olika
vattenstånd, fallhöjder, geologiska upplysningar m. m., torde bliva till stort gagn för
vattenkraftindustriens utveckling. Hydrografiska byrån utför jämväl — i den
mån tiden medgiver — mot ersättning undersökningar och utredningar åt
kommuner och enskilda.
Vattenfallsstyrelsens främsta uppgift, i vad den rör vattenkraften i landet, är
att vidtaga åtgärder, ägnade att främja dess tillgodogörande. För sådant
ändamål anlägger och förvaltar styrelsen Statens egna kraftverk samt äger genom
upplåtelse åt enskilda nyttiggöra de Statens vattenfall, vilka icke för Statens egen
räkning bebyggas. Utarbetande och befordrande av sjöregleringsföretag faller
även inom styrelsens ifrågavarande verksamhetsområde. Styrelsen är
sammansatt av en vattenfallsdirektör och ordförande, vilken helt ägnar sin tid åt
styrelsens ärenden, samt fyra ledamöter, vilka endast deltaga i viktigare frågors
handläggning. Dessa ledamöter skola tillföra styrelsen sakkunskap från olika
praktiska områden, teknik, handel, industri, juridik samt sätta styrelsen i intim
kontakt med det praktiska livets krav. Vid behandling av speciella frågor, som
beröra Lantbruksstyrelsens, Domänstyrelsens och Järnvägsstyrelsens
förvaltningsområden, skola representanter för dessa myndigheter deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten, vilka dock, i händelse dylik representant anmäler avvikande
mening, underställas K. Maj:ts prövning. Vattenfallsstyrelsen är sålunda av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
