Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
ningar. Det mesta måste här skapas till nyes. Yrkesskickliga arbetare
inkallades för att upplära den svenske arbetaren — som sedan dess ej har glömt
vad han lärt — och för att avhjälpa bristen på kapital sökte man på allt sätt
förmå dugliga och förmögna främmande affärsmän att nedlägga sina tillgångar
på företag i Sverige. Störst av dessa våra främmande läromästare var
holländaren Louis De Geer (1587—1652), som, efter att tidigare hava inlåtit sig i stora
affärer på Sverige, år 1627 hit inflyttade. Han blev nu neutraliserad svensk
medborgare och en hängiven tjänare åt sitt nya fädernesland, som frikostigt
öppnade för honom sina förvärvskällor och gjorde dem för honom än mera
vinstgivande genom vidsträckta privilegier. Det hela är ett nytt vittnesbörd
om Gustav Adolfs och Oxenstiernas egendomliga och konsekvent drivna politik
att uppsöka tidens största förmågor på alla områden och söka värva dem för
Sverige — en vidhjärtad och klarsynt patriotism, som haft de mest
välsignelse-bringande följder. Louis De Geer utövade en betydande verksamhet vid
Dannemora, men framför allt gjorde han Finspång till den svenska storslöjdens
förnämsta härd, byggde där masugnar, stångjärnshammare och manufakturer,
förbättrade stångjärnssmidet efter fransk eller vallonsk metod, anlade
kanon-gjuterier m. m. Norrköping blev utskeppningsorten för alla dessa nya
produkter och tillhör från denna tid Sveriges betydligaste städer efter att förut
hava fört en mycket oansenlig tillvaro. I Norrköping självt anlades även
fabriker, gevärsfaktorier och ett mässingsbruk; stadens sedan så berömda
klädesindustri daterar likaledes från denna tid sin uppkomst. (Den första svenska
klädesfabriken av större måttstock anlades dock tidigare, eller redan omkring
1616, i Jönköping.) Linneindustrien och läderberedningen vunno en ansenlig
utveckling, bryggerier anlades efter tyska och engelska förebilder och likaså
pappersbruk. Vapentillverkningen florerade fortfarande. Falu koppargruva
hade nu sin mest givande tid. — Från Karl Gustavs dagar (1654—60)
härstammar, såsom bekant, den ryktbara eskilstunaindustrien.
Karl XI:s (1660—97) alltomfattande verksamhet kunde naturligtvis ej
lämna industrien ur sikte. Särskilt klädestillverkningen utvecklades hastigt, till
stor del genom konungens åtgärd att låta de nu i armén införda uniformerna
tillverkas av inhemskt kläde. Vapentillverkningen uppdrevs ytterligare; den
idkades i betydande skala både såsom storindustri, hantverk och hemslöjd.
Även det gamla svenska skeppsbyggeriet nådde en hög ståndpunkt, och vid
Söderfors anlades en ankarsmedja, som snart vann europeiskt anseende.
över huvud var alltså den svenska industrien redan under
sextonhundratalet visst icke oansenlig. Den var dock i det hela inskränkt till några få
branscher och var långt ifrån att tillfredsställa behoven.
Förädlingsindustriens utbredning till alla områden för minskande såvitt möjligt av
importen av industrialster blev huvudföremålet för sjuttonhundratalets
strävanden, och de ändrade politiska förhållandena göra, att den ledande rollen
nu överflyttas till folkets representanter vid Riksdagen samt till enskilda.
Främst bland dessa senare är att nämna nu ej längre en utländsk man utan
svensken Jonas Alströmer (1685—1761). Denne märkvärdige man var född i
Alingsås. Till en början bosatte han sig i London såsom köpman. Snart fann han
såsom sitt livs uppgift att göra Sverige delaktigt av den blomstrande industri,
som utgjorde grunden till Englands rikedom, och för detta ändamål arbetade
han sedan oavlåtligt under hela sitt liv, med den viljestyrka, den oegennytta
och den flärdlöshet, som man så ofta möter hos vårt folk, när en man funnit
en uppgift, åt vilken han kan hängivet ägna alla sina krafter. Till en början
hemsände Alströmer arbetare och redskap för drivande av ylle- och
bomulls-väverier, men snart flyttade han själv tillbaka till fäderneslandet. Här byggde
han i Alingås fabriker för alla slags textilvaror, och under hans ledning blev
Alingsås Sveriges främsta industriort, dit ingenjörer, verkmästare och arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
