Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
315
Storföretagens ökning i antal och relativ betydelse faller här genast i
ögonen. Antalet arbetsföretag med över 500 arbetare har under
perioden mer än fördubblats; den inom sådana företag sysselsatta personalen
har från 14-8 % stigit till 20-5 % av hela arbetarantalet.
Även i ett annat hänseende har under de senaste årtiondena en
utveckling i koncentrerande riktning ägt rum inom svensk industri i och med
den tendens till monopolistisk organisation, som — utan att alltid leda till
ökad stordrift — med växlande styrka framträtt i fråga om särskilda
industrigrenar. I vissa fall har det lyckats att skapa verkliga truster,
som blivit i stånd att enhetligt leda produktionen inom vederbörande
bransch, i andra fall har det stannat vid mer eller mindre fasta
kartellbildningar för reglering av priser och försäljningsområden m. m. Bland
de mera fast monopolistiskt organiserade industrierna må i främsta
rummet nämnas socker-, sprit-, cement-, tändsticks- och
superfosfatindustri-erna. En fullständig sammanslutning av tobaksindustrien har inträtt
under år 1915 i och med genomförandet av statsmonopol på denna
hantering; härvid har emellertid kunnat byggas på en tidigare börjad
förtrustning av densamma. Tämligen väl kartellerade äro f. ö. vissa delar av
glas- och pappersindustrierna, jute-, ylle- och trikåindustrierna, de
litografiska tryckerierna m. fi. jSTu antydda utveckling betecknar i själva
verket en djupgående omvandlingsprocess, som den svenska industrien i
likhet med flertalet andra industriellt mera framskridna länders håller
på att genomgå. I mångt och mycket innebär den åstadkommandet av en
bättre hushållning med de • nationella resurserna och en mera genomförd
arbetsfördelning med åtföljande besparingar av mångahanda slag.
Anmärkningsvärt är emellertid, att koncentration ännu saknas inom
åtskilliga betydelsefulla industrigrenar och däribland sådana, där densamma
borde äga sitt största nationalekonomiska berättigande, nämligen mera
utpräglade exportindustrier sådana som sågverks-, pappersmasse- och
verkstadsindustrierna.
Tab. 71. Industrianläggningarna fördelade efter arbetsgivare, år 1913.
Slag av arbetsgivare Antal arbetsställen Antal arbetare
Absoluta tal | % Absoluta tal %
Ensam person..............................3 683 39*75 50 360 13*96
Aktiebolag..................................3 638 39-26 274 053 75’97
Annat bolag, stiftelse m. m....................951 10’26 22101 6’13
Ekonomisk förening..........................751 8’11 3 723 1’03
Kommnn....................................203 2 19 3 919 ! 1*08
Staten......................................40 0*43 6 588 ! 1*83
Summa \ 9266 100*00 j 360 744 I 100*00
Ytterligare ett karakteristiskt utvecklingsdrag må i detta sammanhang
påpekas, nämligen den alltmer dominerande ställning aktiebolagssystemet
erhållit såsom organisationsform för svensk industri liksom för svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
