- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
348

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 2. Jord- och stenindustri - Stenindustri. Av E. Svedmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI. 348

och utlandet vunno en välförtjänt efterfrågan och avsättning. Med de
egendomliga och sinnrika maskiner, vilka användes för bearbetning och polering av
den hårda porfyren, framställdes huvudsakligen olikartade prydnadsföremål,
såsom-urnor, vaser, ljusstakar, brevpressar, broscher, knappar m. m.

Täljsten från Handöl i Jämtland har sedan lång tid tillbaka brutits och
bearbetats förnämligast till kaminer, mindre kärl och prydnadsföremål o. s. v.

Lerskiffer användes huvudsakligen för tillverkning av takskiffer. Sådan brytes
vid Grythyttehed i Västmanland, vid Hällan och Halängen i Dalsland.

Sandsten är en av våra viktigaste byggnadsstenar, vilket beror såväl av den
relativa lätthet, med vilken den brytes och låter bearbeta sig, som ock på dess
motståndskraft mot atmosferiliernas inverkan. Gävlesandsten brytes i flera
stenbrott i trakten mellan Gävle och Storvik. Söder och sydost om Gävle
förekomma massor av sandstensblock, den s. k. Roslagssandstenen, som fått en stor
användning särskilt för byggnader av både äldre och nyare stil i Stockholm.
Övedssandsten från Skåne med sitt finkorniga gry och sin varma röda färg har
på senare tid fått stor användning. Gottlandssandstenen har särskilt under äldre
tider använts till ornamenter i alla öns kyrkor. Vid foten av Västgötabergen
förekommer sandsten, som tillgodogöres vid Kinnekulle, Billingen, Lugnås m. fi.
ställen. Hit hör ock Närkes sandsten, som bl. a. brytes vid Sjötorp öster om
Örebro. Dalasandstenen intager ett stort område mellan Väster- och
Österdalälven. Vid Simrishamn samt på Runnö i Kalmarsund finnes sandsten, som
begagnas för tillverkning av kvarnsten.

Kalksten och marmor. Bland vårt lands viktigaste kalkstenar utmärker sig
särskilt Kolmärdsmarmorn, vars av inblandad serpentin betingade grönaktiga färg
gör den i hög grad originell och nära nog enastående bland marmorarterna. Till
yttre arkitektur användes Kolmårdsmarmorn numera icke, emedan den visat sig
vara ganska mycket utsatt för vittring. Däremot är bergarten ett förstklassigt
råmaterial till inre beklädnadssten, till kolonner, väggbeklädnad och golvplattor
m. m., och är i polerat tillstånd, särskilt i kombination med brons av utmärkt
skönhetsverkan. Vidare har Kolmårdsmarmorn sedan äldre tider använts till
större och mindre prydnadsföremål av mångskiftande art.

Vårt lands undersiluriska, täta kalkstenar hava också i stor skala tagits i
anspråk under äldre och nyare tid. översilurisk kalksten finnes på Gottland och
i Skåne. För närvarande brytes bergarten i stor skala i stenbrott norr om Visby.

Om den svenska stenindustriens utveckling och storlek lämna de av
Kommerskollegium sammanställda statistiska redogörelserna närmare upplysningar. Först
fr. o. m. år 1896 äro de meddelade siffrorna dock så pass tillförlitliga, att de
förtjäna att här anföras. Ur den nämnda statistiken äro följande siffror
utdragna :

Ar Stenhnggerier Antal arbetare Tillverkningsvärde, kr.

1896 ..............196 . 8 227 6038000

1900 ..............228 11697 11063 000

1905 ..............299 12 346 13 647 000

1910 ..............347 13 815 19 251000

1911 ..............357 13 913 19 534 000

1912 ..............359 13 925 20173 000

1913 ..............349 14 352 22 828000

Av 1912 års stenproduktion kommer för Göteborgs och Bohus län 8 347 000
kr. i tillverkningsvärde, eller i det närmaste 41 % av det hela. Därnäst i
ordningen komma Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län.

Vid 42 under arbete varande fältspat- och kvartsbrott erhöllos år 1913 37 878 ton
fältspat, med ett angivet värde av 333 000 kronor samt 40 837 ton kvarts, med
angivet värde av 163 000 kr. Dessa äro för år 1913 (men ej för de tidigare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free