Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 2. Jord- och stenindustri - Kalk- och kritbruk. Av Alf. Larson - Tegel- och lervaruindustri. Av E. Svedmark och H. Almström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI. 352
det under senare år i allt större omfattning tillverkade Tcalkstensmjölet eller
mjölkalken, som framställes genom mekanisk sönderdelning av kalkstenen.
Fabriker härför finnas flerstädes, den största i Limhamn. Produktionen av
kalkstensmjöl angavs för år 1913 till 172 612 ton med ett värde av 598 000
kronor.
Tegel- ocli lervaruindustri.
Råämnen för lervarors tillverkning äro lera, sand, fältspat, kvarts,
krita o. s. v.
För tegeltillverkning användes lera och sand. Lerorna äro av olika
konsistens och beskaffenhet. I stort sett kan skiljas mellan magra och feta
leror, de förra mindre bildbara, de senare mera (plastiska). I allmänhet
äro våra leror för feta till tegelberedning, varför sand tillsättes och
massan bearbetas med vatten, formas och brännes.
I äldre tider formades leran för hand, torkades i fria luften och i
öppna torklador samt brändes i ugnar, som eldades med ved.
»Handslagnings-metoden» är visserligen ännu ej alldeles övergiven, då det så tillverkade
teglet anses fullt jämförligt med det maskinslagna i varaktighet, men
övergången till användande av maskiner för teglets formning kan numera
anses vara i huvudsak genomförd.
Även tegelbränningen har blivit moderniserad genom införande av
ringugnar med kontinuerlig brand i stället för de gamla enkla ugnarna,
som i avbrutna perioder eldades med ved. I äldsta tider ägde s. k.
fältbränning rum.
Inom Skånes stenkolsförande formation förekomma jämte stenkol även
eldfast lera och lerskiffer i omväxlande lager. Av dessa leror och skiffrar
tillverkas en mängd olikartade varor, tegel, rör, kärl av allehanda slag,
prydnadsföremål o. s. v.
Vid Höganäs började tillverkningen av eldfast tegel 1827 och för
närvarande tillverkas därstädes årligen mer än 12 miljoner st. För denna
tillverkning äro uppförda flera fabriksbyggnader. Lerkärlstillverkningen
tog sin början 1833, varvid först tillverkades endast oglaserade kärl eller
sådana med blyglasyr, gula till färgen. År 1835 började man tillverka de
bruna saltglacerade kärlen. Rörfabrikationen begynte 1869 och tvenne
stora rörfabriker äro nu i drift. Förutom kloakrör göras även krubbor,
hoar, skorstenar m. m. Asktegelbruken, vilkas tillverkning för varje år
vinner allt större efterfrågan, fabricera ett lufttorkat byggnadstegel, vars
beståndsdelar utgöras av 4/5 aska och 1/3 kalk.
Höganäs stenkolsbolag ingick år 1903 förening med Billesholms—Bjufs
aktiebolag med benämning Höganäs—Billesholms aktiebolag. Tillverkningen av de
eldfasta produkterna fortgår nu vid flera fabriker inom Skåne. Av stenkolsfältens
leror och skiffrar tillverkades 1913: 152 000 ton till ett värde av 3 930 000 kr.
Vid samtliga Sveriges år 1913 fabriksmässigt drivna 262 tegelbruk tillverkades
369 355 000 st. klinker-, mur-, tak-, klint-, fasad- m. fi. slags tegel ävensom
kalksand-, kvarts-, silika- oeh asktegel, 36 713 000 st. rör och rördelar, 141 000 ton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
