- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
386

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Vitbetsockertillverkningen. Av Å. G. Ekstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI. 354

lägges på mer än 30 km avstånd från annan i gång varande fabrik,
beräknas under de fem första åren ett lägre utbyte ocb därmed också en lägre
betskatt än vid äldre fabriker. Inalles hava 4 fabriker åtnjutit sådan
skattelindring.

G-enom uppkomsten av en inhemsk sockerproduktion har den förr
betydande införseln till största delen avstannat men förbrukningen i så
hög grad tilltagit, att Sverige numera hör till Europas relativt starkast
sockerkonsum er ande länder och endast överträffas av England och
Danmark.

Siffror härutinnan för både vårt eget och andra länder äro lämnade å
sid. I, 159 och 160.

Sockerbetsodlingens ekonomiska betydelse. Av Sveriges provinser är
Skåne och. särskilt Malmöhus län i hög grad passande till betodling vad både
jordmån och klimat angår. I Malmöhus län skördades sålunda år 1913 omkring
68 % av alla inom sockerindustrien avverkade betor, och betskördarna äro
också där pr hektar avsevärt större än på andra ställen i landet. Också utgjorde
betarealen i Malmöhus län 5-6 % av länets hela odlade ägo vidd, medan den i
Kristianstads län, som kommer därnäst, utgör 1-2 % av den odlade marken
och på Gottland 2-8 %.

En framgångsrik betodling förutsätter utom passande klimat och jordmån
jordens omsorgsfulla skötsel och gödsling samt rensning från ogräs under
växtperioden och inverkar därför fördelaktigt även på skörden av andra
kulturväxter. Alldenstund sockrets beståndsdelar blott hämtas ur luften, innebär
en sockerskörd ingen förlust av jordens mineraliska ämnen, dessa återfinnas
däremot i betblasten, betmassan och melassen, vilka uppfodras på kreaturen
och i form av gödsel till stor del åter tillföras jorden. Utan överdrift torde
man kunna säga, att sockerbetsodlingen, tack vare främjandet av intensiva
arbetsmetoder, höjandet av jordens kultur och en i jämförelse med andra
kulturväxter jämnare och mer inkomstbringande avkastning, varit och allmänt är
att räkna såsom en av de kraftigaste hävstängerna för jordbrukets uppsving i
de trakter, där betodling med fördel kan bedrivas. Av de betor, som levereras
till fabrikerna, odlas den ojämförligt största delen, (under kampanjen 1913/14
94-4 % av det helà) på mark tillhörig enskilda lantbrukare och ej
fabrikerna. Också ägnade sig i Malmöhus län 1910 en dryg tredjedel oeh på
Gottland mer än hälften av alla jordbrukare med egen brukning åt odling av
sockerbetor. Priset på betorna vid fabrikerna utgår dels såsom ett grundpris, som
de senare åren varit för leverans före den 1 december 2-10 kr., för leverans efter
1 december 2-30 pr dt, dels såsom ett tillskott av 1 öre för varje tiondedels
procent socker över 14 %. Medelpriset har på detta sätt uppgått till 2-52
kr. pr dt under 1913/14. Med ett sådant pris uppgick bruttoinkomsten
samma år pr hektar för med betor odlad jord i Skåne till 750 kr. De med
odlingen förenade kostnaderna torde kunna anslås till omkring 300 kr., vadan
nettobehållningen på betodlingen i Skåne kan uppskattas till närmare 450 kr.
pr hektar, en avkastning, som väl sällan torde uppnås av något jämförligt hos
oss odlat växtslag.

Biprodukter från råsockerfabrikerna äro melass och betmassa. Den förra
är den sista moderluten från råsockret och bildar en svartbrun, illaluktande
sirap, som dock håller omkring 50 % socker förutom vatten och salter. Denna
melass, som utgör omkring 2 % av de avverkade betornas vikt, blir i några
fabriker utsockrad med kalk och den erhållna sockerkalken vidare bearbetad i
fabriken för utvinnande av sockret. Den melass, som ej behandlas på detta sätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free