Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Maltdrycksbryggerier. Av P. Klason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI. 354
ligen i fråga om ölets distribuering, gått sina egna vägar. Fatölet i
Tyskland har i Sverige ersatts med flaskölet. Denna försäljningsmetod har
också framtvingat särskilda apparater för buteljernas sköljning, tappning
och korkning. Särskilt må framhållas de av disponent N. M. Simonsson,
bryggmästare K. Simonsson och disponent S. Hydén ävensom de av
ingenjör J. K:son Lcinnmark konstruerade apparaterna. För desinfektion
av kärl, rörledningar och slangar har det av ingenjör V. Törneli och
bryggmästare A. Sjöö uppfunna desinfektionsmedlet antiförmin vunnit stor
spridning.
På grund av den relativt begränsade marknaden förekommer icke i Sverige
någon speciell bryggerimaskinindustri, det mesta tages från Tyskland. Den
numer nedlagda Wiklunds mekaniska verkstad har dock utfört en del
bryggerianläggningar i Sverige. Det förtjänar även nämnas, att kylmaskiner tillverkas av
Munktells mekaniska verkstad, Eskilstuna, Tullgarns gjuteri och mekaniska
verkstads A.-B., Uppsala, samt av Ludvigsbergs verkstads A.-B., Stockholm, vilken
fabrik även tillverkar pumpar för bryggerier. På senaste tiden har A.-B. Svenska
metallverken, Västerås, börjat tillverka jäskar av aluminium, varjämte Svenska
Betonbolaget, Stockholm, på senaste tiden påbörjat tillverkning av jäskar av
beton. De för ölets distribuering behövliga buteljerna tillverkas uteslutande vid
svenska buteljglasbruk, export härav förekommer även. Korktillverkningen är
en uteslutande svensk industri, som även utomlands skaffat sig stor marknad.
Maltdrycksbeskattning förekom i Sverige redan i slutet av 1500-talet och blev
under tidernas lopp underkastad åtskilliga förändringar, tills den i medio av
1800-talet alldeles upphävdes. På grund av de ständigt växande kraven på statskassan
väcktes dock i början av 1900-talet frågan om att återinföra beskattning av
maltdrycker. Efter långvariga kommittéutredningar framlades proposition härom vid 1903
års riksdag och utfärdades den 17 juni samma år förordning angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker. Enligt denna förordning indelades bryggerierna
i tvenne klasser, skattepliktiga och skattefria. De senare få endast tillverka
svagdricka, varmed förstås en maltdryck, som ej innehåller mer än 2 l/i volymprocent
alkohol och är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger 6 %.
Skattesatserna bestämdes till 2 öre för de första under tillverkningsåret (okt.—
sept.) avverkade 30 000 kg, 5 öre för de nästa 30 000 kg, 7 öre för de nästa
40 000 kg, 9 öre för de nästa 50 000 kg, 11 öre för de nästa 50 000 kg och
12- öre för allt övrigt malt, allt pr kg räknat. Redan år 1907 höjdes
emellertid de lägsta skattesatserna, dels för att täcka kontrollkostnaderna för de minsta
bryggerierna, dels för att hindra uppkomsten av nya småbryggerier, till 4 öre för
de första 50 000 kg, 7 öre för de nästa 50 000 kg, 10 öre för de nästa 50 000
kg och 12 öre för allt övrigt malt, allt pr kg räknat. År 1909 höjdes åter
skattesatserna och utgöra numera 17 öre för de första 100 000 kg, 20 öre för
de nästa 100 000 kg och 23 öre för allt övrigt malt, allt pr kg räknat.
Maltskatten uppgick det första skatteåret 1903/04 till 2 845 922’i9 kronor, efter
den andra förhöjningen utgjorde den för år 1907/08 3 031 442-83 kronor
och uppgick för år 1913/14 efter avdrag av restitution för svagdricksmalt,
301 269-14 kr., till 5 246 058"29 kr. Enligt Kontrollstyrelsens uppgifter för
tillverkningsåret okt. 1913—sept. 1914 utgjorde skatten i medeltal 20"i öre pr kg
avverkat malt. Skattesatsen 23 öre pr kg motsvarar ej fullt 2 öre pr V3
literbutelj lageröl. Vid senaste skatteförhöjningen, år 1909, medgavs restitution för
det malt, som omedelbart användes för tillverkning av svagdricka vid de
skattepliktiga bryggerierna. Denna skatterestitution fastställdes till 14 öre pr kg malt,
dock intill högst en tredjedel av hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret
avverkade maltmängden. För tillverkning av skattepliktiga maltdrycker får endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
