Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Maltdrycksbryggerier. Av P. Klason - Tillverkning av mineralvatten och läskedrycker. Av P. Klason - Vin- och saftfabriker. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIN- OCH SAFTFABRIKER.
399
Malttillverkningen. Det för bryggeriindustrien behövliga maltet
framställes till största delen av bryggerierna själva. Därjämte tillverkas malt
av särskilda mälterier, vilka utgöras av dels hantverksmässiga
småmälte-rier, dels mera industriartade maltfabriker. År 1913 tillverkades vid 18
av dessa senare 6 816 628 kg malt.
Maltextrakt tillverkades skatteåret 1913/14 vid 4 fabriker. Yid dessa
erhölls av 50 700 kg malt 28 635-1 kg maltextrakt med en extraktstyrka
av c:a 80 %.
Tillverkning av mineralvatten ocli läskedrycker.
Från medlet av 1870-talet hava dessa fabriker haft ett fast underlag för sin
verksamhet genom A. T. Alméns förtjänstfulla jämförande undersökningar över
naturliga och konstgjorda mineralvatten. Man skiljer mellan hälsovatten, vilka
tillverkas av destillerat vatten och behöriga, kemiskt rena salter, så att de erhålla
alldeles enahanda sammansättning som motsvarande naturliga vatten, och
läskedrycker, på vilkas beredning ej nedlägges samma omsorg. Man torde utan
överdrift kunna säga, att de hälsovatten, som tillverkas vid våra bättre fabriker, äro
av yppersta beskaffenhet och genom sin likformighet till och med överträffa
motsvarande naturvatten. Särskilt har Apotekarnes mineralvattenfabrik i Stockholm
vunnit mycket erkännande.
I Sverige finnas dessutom en mängd källor med järnhaltigt hälsovatten, vilkas
tappningar också förekomma i handeln, exempelvis Porla, Ronneby, Karlstad. De
båda sistnämnda äro ovanligt starka järnvatten. Även finnas några, ehuru svaga,
vatten, innehållande jod, soda och koksalt i mindre mängder, såsom
Ramlösa-och Sofiakällorna, den senare i Hälsingborg.
Till läskedrycker räknas också sockerdricka ocli fruktlemonader, vid vilkas
beredning numera i stor skala användas konstgjorda essenser i stället för naturliga
fruktsafter.
År 1913 utgjorde hela antalet hithörande självständiga fabriker av större
betydenhet 65 st. Med inräknande av mineralvatten och lemonader, som framställts
vid maltdrycksbryggerierna, uppgick värdet av ifrågavarande tillverkningar år 1913
till 4 441 000 kr.
Tin- ocli saftfabriker.
Tillverkning av sockrade bärsafter är en gammal husslöjd, och därtill
användas alla slags bär, företrädesvis hallon, smultron, krusbär, vinbär samt
vissa slag av körsbär. På senare åren bedrives tillverkningen, i synnerhet av
lemonad, fabriksmässigt, men samtidigt hava av ekonomiska skäl de naturliga
bärsafterna blivit i lemonaden ersatta med konstgjorda essenser och sockret
delvis med sackarin, vilket ej varit till fromma för dryckernas beskaffenhet.
Tillverkning av bärvin i egentlig mening hade redan i medlet av 1870-talet
tagit ett visst uppsving men gick sedan tillbaka och har först sedan mediet
av 1890-talet åter tagit ett steg framåt, i det tillverkningen numera är fotad
på mera vetenskapliga grunder och erfarenheten från andra länder.
Flera av våra i riklig mängd förekommande såväl odlade bär som vilda
skogsbär lämpa sig väl för viner. Sockerhalten i bären är dock så ringa, att man
måste sätta rätt mycket socker till bärsaften för att få passande alkoholstyrka.
Genom att till jäsningen använda jäst av naturviner kan man till en viss
grad förläna bärvinerna samma bouquet som dessa. Bärvinerna kunna också
bringas i självjäsning, d. v. s. att på bären befintliga jäsarter framkalla jäs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
