Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 6. Textil- och beklädnadsindustri. Av G. Sellergren och A. Lilienberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVRIG TEXTIL- OCII BEKLÄDNADSINDUSTRI.
417
Tillverkningen vid våra lin- och hampspinnerier uppgavs år Ji.913 till 4’30
milj. kr. och vid väverierna till 4’97 milj.; jutespinnerierna nådde till 4"68 milj.
kr. och väverierna till 5’24 milj. (jämför anmärkningen till Tab. 91, sid. 405).
Införseln av linne- och hampvaror framgår för kvantiteternas vidkommande av
Tab. 93. Efter värde räknat infördes år 1913 för 1’73 milj. kr. lin, 2"83 milj.
hampa, 0’42 milj. blår, 3’34 milj. jute, l-so milj. garn och tråd samt 2’67 milj.
vävnader av lin, hampa och jute; summa 12’29 milj. kr. Införseln av lin ökas
men icke tillräckligt att ersätta den förut påvisade nedgången i den inhemska
produktionen.
Övrig textil- ocli beklädnadsindustri.
Till textil- och beklädnadsindustrien äro utom de ovan behandlade
ylle-, bomulls-, linne- och jutefabrikerna att räkna även åtskilliga andra
tillverkningsgrenar. Arten och bets^denheten av rle viktigaste
ifrågavarande fabrikationerna inhämtas närmare av den å sid. 400 meddelade
översikten över produktvärdet samt antalet arbetare och arbetsställen inom
textil- och beklädnadsindustrien år 1913.
I regel hänföra sig här åsyftade industrigrenar med hänsyn till sin
uppkomst till en jämförelsevis närbelägen tidpunkt. Om den viktigaste
hithörande fabriksgruppen, sömnadsfabrikerna, gäller sålunda, att
tillverkningen började uppnå avsevärd omfattning först med 1890-talet.
Utvecklingen inom nämnda industribransch har dock sedermera varit
synnerligen snabb, och flera storindustriella företag äro numera verksamma
på området. Såsom de främsta bland dessa äro att nämna
Konfektions-aktiebolaget J. A. Wettergren S C:o, Göteborg, med tillverkning särskilt
av damkappor, promenad- och sportkostymer samt barnkläder,
Aktiebolaget Moresco, Malmö, kappfabrik, samt Henning Schlasberg & C:os fabrik
för herr- och gosskläder, Landskrona. En mycket betydande fabrikation
särskilt av manskläder utövas därjämte av vissa handelsfirmor, såsom
Aktiebolaget Nordiska kompaniet och Paul U. Bergströms aktiebolag,
Stockholm. Industrigrenen representerar nu (1913) ett tillverkningsvärde av
inemot 25 milj. kr. årligen samt sysselsätter omkring 6 000
fabriksarbetare och 2 500 hemarbetare.
Näst sömnadsfabrikerna äro |trikåfabrikerna att anse såsom den främsta
av här ifiågavarande industrigrupper. På ett äldre stadium räknades
trikåfabrikerna tidvis till yllefabrikerna, vilket förklaras dels därav, att
tillverkningen ursprungligen i stort sett blott rörde sig om vantar och
strumpor av ull, dels av att berörda tillverkning oftast drevs i samband
med yllevävnadsfabrikation. . Kommerskollegii fabriksberättelse upptager
trikåindustrien som särskild grupp fr. o. m. år 1841. Först med
1880-talet uppnådde emellertid densamma någorlunda betydenhet, i det årliga
tillverkningsvärdet under perioden 1886—90 i medeltal uppgick till 1-4
milj. kr. Sedermera steg dock produktionen synnerligen hastigt under
utvecklandet av en allt mångsidigare verksamhet, och åtskilliga stora
■och modernt utrustade fabriker hava efterhand tillkommit inom bran-
27—123483. Sveriges land och folk. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
