Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 8. Kemisk-teknisk industri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXPLOSIVA VAROR.
431
blanda nitroglycerin med andra explosiva ämnen och därigenom få
sprängämnen med något olika egenskaper, passande för olika ändamål. Sådana
blandningar äro t. ex. sebastin och ammoniakkrut. Ett annat likaledes
mycket kraftigt sprängämne är bomullskrut eller nitrocellulosa. Man kan
ock blanda nitrocellulosa och nitroglycerin, varvid nitrocellulosan sväller
upp eller gelatineras i nitroglycerinen. En sådan gelatinerad massa
kallas spränggelatin och kan, om gelatineringen utföres på lämpligt
sätt, efter torkning pressas till en hornartad, elastisk massa, vilken är
vida mindre farlig men eljest lika verksam som bomullskrut.
G-elatinerat och pressat bomullskrut användes numera till rökfria eller
rättare röksvaga krutsorter. Det är nämligen så, att
förbränningsprodukterna av nitroglycerin och bomullskrut blott bestå av ofärgade gaser,
vilket i synnerhet för krigsbruk är av mycket stor betydelse. I svenska
armén infördes rökfritt krut 1890. Det första slaget härav, kallat »pyrit,
var tillverkat av svensken J. V. Skoglund, men sedermera har det efter
den tyska fabriken vid Troisdorf s. k. troisdorfkrutet- antagits för armén
och tillverkas i stor skala vid Statens krutbruk Åker. Detta krut består
blott av bomullskrut, som gelatinerats med en blandning av alkohol och
eter, och förekommer i små glänsande fjäll. Till kanoner och torpeder,
varvid en starkare effekt erfordras, användes en gelatinerad blandning
av nitrocellulosa och nitroglycerin, vilken efter uppfinnaren fått namn
av nobelkrut eller ballistit.
Man kan utan överdrift säga, att Sveriges insats i sprängämnesteknikens
utveckling under de sista trettio åren varit utomordentlig; ja, Sverige har
fått namn av den moderna sprängämnesteknikens klassiska land. Förutom
Alfred Nobels uppfinningar, dynamit och nobelkrut, vilka båda varit
epokgörande, det förra som sprängämne, det senare som krigskrut, leda
åtskilliga andra på samma gång kraftiga och nästan ofarliga sprängämnen sitt
upphov från Sverige. Med år 1915 håller ett nytt svenskt sprängämne,.
kausolit, huvudsakligen bestånde av ammoniumperklorat, att föras i han-
Tab. 97. Krut- och sprängämnesindustri, åren 1866—1913.
Årligen Fabriker Arbetare Tillverkningsvärde, kr.
1866—70 ..... 1 40 129 000
1871—75 ..... 2 124 498 000
1876—80 ..... 5 127 599 000
1881-85 ..... 6 116 613 000
1886-90 ..... 5 141 648 000
1891—95 ..... 10 225 910 000
1896—00 ..... 12 326 1836 000
1901—05 ..... 11 487 3 283 000
1906—10 ..... 11 532 3 906 000
1911....... 12 554 4138 000
1912....... 13 558 4 928 000
19131...... 5 659 000
1 Siffrorna i 1913 års statistik äro icke fullt jämförbara med de föregående årens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
