Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 8. Kemisk-teknisk industri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-436
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Tidaholm samt i Jönköping: den »Gamla» och den »Västra», -vilka jämte
några andra fabriker ägas av Jönköpings och Vulcans
tändsticksfabriksaktiebolag.
Utförseln av tändstickor går — förnämligast över Hamburg och
London — till jordens alla länder. Av 1913 års export, uppgående i allt till
34 614 924 kg, gingo 11 087 820 kg till England, 3 439 267 kg till Tyska
riket, 839 310 kg till Nederländerna, 382 235 kg till Belgien, 7 337 913
kg till Ostindien, 3 335 359 kg till Afrika, 232 410 kg till Danmark
o. s. v. Hela värdet av denna utförsel uppskattades sagda år till 16 413 000
kronor.
Gas ocli acetylen.
Som belysningsmedel infördes gasen år 1846 i Göteborg, år 1852 i
Norrköping och år 1853 i Stockholm. År 19.13 funnos i Sverige 31
kol-gasverk med en tillverkning av 87 646 000 kbm gas (varav ej mindre än c:a
50 °/o falla på Stockholms gasverk), ävensom 13 031 ton stenkolstjära och
148 122 ton koks. -—- Gasförbrukningen i Stockholm har i genomsnitt för
femårsperioderna 1856—1910 utgjort resp. 13-1, 19-7, 20-1, 23-9, 30-4, 35-2,
44-9, 56-1, 76, 92 och 107 kbm; år 1911 steg den till 110, år 1912 till 117
kbm och år 1913 till 124 kbm årligen pr inbyggare.
Gasverken torde i allmänhet hava anlagts av enskilda bolag med
rättighet för respektive städer att efter ett visst antal år inlösa desamma. I
de större städerna äro dessa gasverk numera avsevärda inkomstkällor
(ensamt Stockholms gasverk lämnade år 1913, sedan räntor och
avskrivningar fråndragits, 1310 000 kr.). Förutom till belysning och
hushållskokning användes lysgasen rätt mycket till drivkraft i gasmotorer. För
mindre kraftbehov, såsom 1 à 10 hästkrafter, äro dessa motorer
synnerligen bekväma och lättskötta.
Såsom ovan antydes, begagnas gas nu rätt mycket till bränsle i hushåll
(ensamt i Stockholm voro år 1913 vid pass 112 000 gasköksapparater i användning),
och även för industriella ändamål användes understundom, där man behöver jämn
och lätt reglerbar värme, s. k. generatorgas, i det att bränslet, som för detta
ändamål kan vara lågvärdigt, först bringas i gasform. Den i utlandet, särskilt i
Amerika, mycket använda vattengasen har ej kommit till nämnvärd
användning i Sverige, även sedan svensken C. A. Dellwik funnit en ekonomisk
metod för dess framställning.
Den från de större gasverken fallande stenkolstjäran bearbetas till asfalt,
karbolsyra, kreosot och andra oljor, vilka användas till impregnering av såväl
trä som papp. Från och med 1915 tillverkas vid Stockholms gasverk c:a 1 000
ton bensolprodulcter pr år. Angående in- och utförseln av stenkolstjära se
Tab. 40, sid. 204, och beträffande kokstillverkningen sid. 257. — Det i
gasreningsmassan samlade svavlets tillvaratagande sker genom massans röstning
på samma sätt som svavelkis för utvinnande av svavelsyrlighet (i
sulfitcelln-losafabriker). Vid de större gasverken tillvaratages den utvecklade
ammoniaken, huvudsakligen i form av ammoniumsulfat, och gasens cyanföreningar
uppsamlas också vid dessa verk. Tillverkningen av blodlutsalt var år 1913
107 369 kg. Av ammoniumsulfat erhöllos samma år 1 377 ton och kaustik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
