Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 8. Kemisk-teknisk industri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-442
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Sammanlagda värdet av tillverkade färger och fernissor uppgives för år
1913 till 3 445 000 kr. Hela antalet fabriker av här behandlade slag uppgick
samma år till 29 med 106 arbetare.
Hela importen av färger och färgningsämnen, varibland i statistiken även
inräknas krita, uppgick år 1913 till 7 266 000 kr., av fernissor till 706 000 kr.;
exporten angives sammanlagt till 865 000 kr.
Lim och gelatin.
Djurkroppen innehåller i åtskilliga delar s. k. limgivande ämnen, vilka
genom längre kokning med vatten lösas och förvandlas till lim. Man skiljer
i tekniken mellan läderlim, som erhålles av alla slags hudavfall och senor,
samt benlim, som erhålles av djurben. Gelatin slutligen är ett nästan
färglöst, smak- och luktlöst lim, som beredes med stor omsorg och framställes i
tunna blad. Råmaterialet för gelatin är vanligen den på kalvfötter och
kalvhuvuden sittande huden. Av fisklim förekommer i synnerhet s. k. husbloss,
som är den torkade inre hinnan av simblåsan hos flera störarter. I samband
med lim må även omnämnas tillverkningen av valsmassa, som erhålles genom
att lösa lim i glycerin av viss styrka under tillsats av socker; vanlig
bok-tryckarmassa göres svart med kimrök.
År 1912 funnos 7 fabriker för tillverkning av lim och gelatin med 229
arbetare och ett tillverkningsvärde av 1 228 000 kr. År 1913 uppgick
tillverkningen, inkl. hartslim m. m., till 1 780 000 kr. Dessutom funnos 3
vals-massefabriker, som producerade för ett värde av 20 000 kr. Tillverkningen
av lim har i fabriksstatistiken upptagits med växande siffror. Införseln
är obetydlig; den uppgick år 1913 till ett värde av 164 000 kr., inklusive
husbloss och gelatin. Utförseln var för 18 500 kr.
Ättika.
Den i handeln förekommande ättikan är i stort sett av två slag, nämligen
antingen spritättika, som beredes av alkoholhaltiga vätskor, genom inverkan
av ätliksvamp vid riklig tillgång på luft, eller träättika, som erhålles vid
torrdestillation av trä, företrädesvis lövträ. Medan spritättikan i följd av sitt
framställningssätt vanligen är ganska svag, under 8 % ättiksyra, erhålles
den renade träättikan fabriksmässigt såsom isättika med en halt av 100 %
ättiksyra och måste därför vid användning i matlagningen utspädas med
mycket vatten. Den mest skattade ättikan är vinättika, vilken företrädesvis
införes från Frankrike. — Tillverkningen av träättika har fått större
omfattning på senare åren i och med tillgodogörandet av avfall från sågverken,
varvid vinnes bl. a. träättiksyrad kalk, år 1913 i form av 80-procentig vara
1 142 000 kg till ett värde av c:a 150 000 kr.
År 1913 tillverkades vid 11 fabriker i allt 8 332 000 kg ättika av 10 % med
ett värde av 793 000 kr., därav spritättilca 1026 000 kg. Den största
sprit-ättiksfabriken är Th. Winborg & G :o i Stockholm, de största
träättiksfabriker-na äro W. Wendts fabrik i Perstorp samt Falu ättikfabrik. År 1913 infördes
62 000 kg ättika och ättiksyra, mest från Frankrike. Utförseln utgjorde
156 000 kg och gick mest till England.
Övriga tillverkningar.
Bland hithörande alster märkas skrivbläck, blanksmörja och skovax,
frukt-etrar, aseptin och alla slags antiseptiska medel, håroljor, pomador, lanolin,
lack, m. m. Bland äldre mera kända fabrikat må nämnas Henrik Gahns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
