Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 9. Elektrisk industri - Kraft- och elektricitetsverksindustri. Av A. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 71 Yirr. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Tab. 102. Elektriska anläggningar år 1914.
Elektriska anläggningar, drivna av
enskilda företag Summa
Staten kommuner ;;.
huvudsakligen för distribution till andra hu
vudsak-ligen för eget behov
Antal verk:
med under året använd
primär kraft..............1 55 146 380 582
utan under året använd
primär kraft ........—_20_23_1_44
Summa 1 75 161) 381 626
Använd primär drivkraft i eff.
hkr
vattenkraft................82 930 23 628 209 301 197 437 513 296
ångkraft..................— 56 405 17 318 106 397 180120
annan kraft.........— 9 328 6 934 11278 27 540
Summa 82 930 89361 233 553 315112 720956
Installerad generatoreffekt i kw 61200 60 985 164 953 225 024 512162
Alstrad energi......kwt 222 200 000 121 224 000 483 222 000 648 495 000 1475 141 000
Mottagen främmande energi » — 97 227 000 46151000 10 872 000 154250 000
Energi levererad till annat
verk.........> 40 940 000 3 963 000109 845 000 7 065 000 161813 000
Energi levererad till
konsumenter (inkl. för eget
behov använd).....» 155 226 000 181006 000 384 536 000 644 057 000 1364 825 000
inst. hk). Priserna på kraft äro emellertid i allmänhet så låga, att kraftverken
ofta icke kunna företaga tillräckliga avskrivningar på anläggningskostnaden.
Den kraft ett kraftverk har att leverera utgår endast i undantagsfall
någorlunda jämnt. Å andra sidan förekomma vid vattenkraftverk i regel betydande
variationer i vattentillgången under olika årstider. För att bringa krafttillgång
och kraftbehov i överensstämmelse med varandra har man att antingen söka
reglera vattenkraften —■ dygnsreglering genom uppsamling av vatten i dammar
och smärre bassänger och årsreglering genom uppdämning i större sjöar -—• eller
ock måste verket kompletteras med en värmecentral för att kunna möta de
växlande anspråken. Sådana hjälpanläggningar, vanligen ångkraftverk kunna
även avses att fungera som reserv vid inträffande fel på överföringslinjerna.
Flera större kraftverk hava också inrättat dylika hjälpcentraler. Alldenstund
kostnaderna för ångkraftens alstring till allra största delen betingas av utgifterna
för bränsle, under det att kostnaderna för vattenkraftanläggningen i huvudsak
betingas av anläggningens storlek, erbjuder denna kombination av vattenkraft
för den s. k. grundbelastningen, med lång utnyttningstid, och ångkraft för kortvariga
belastningsspetsar i många fall en god ekonomisk lösning. Särskilt gäller detta, då
belastningen till väsentlig del utgöres av belysning, såsom vid kommunala verk.
Av det sagda framgår, att kraft med kort användningstid såsom för belysning
m. m.. måste ställa sig relativt dyrbar, tagen från vattenverk. Kommer därtill
en vitt förgrenad distribution, såsom på landsbygden i de flesta fall är
nödvändigt, inses, att kraftverksföretagens betydelse för jordbruket icke får överskattas.
I tätare bebyggda trakter har dock sådan distribution kunnat med fördel sättas
i gång, och användes flerstädes elektrisk kraft för tröskning, pumpning m. m.
ävensom i enstaka fall för plöjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
