- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
480

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Handel. [Av A. Berencreutz] - Historik. Av H. Rosman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-480

IX. HANDEL.

utlänningarna hit för att avsätta sina varor. Stockholm, som jämte Visby var
den enda nämnvärda handelsstaden i landet, behärskades länge av tyskarna. Av
de fördrag, som slötos mellan Lybeck och Sverige, drog den mäktiga republiken
den största nytta, och under nära tre århundraden var vår handel i
Hiiuseför-b millets våld. Först Gustav Vasa bröt dessa bojor, som omintetgjort varje
möjlighet till högre välstånd inom vårt land.

När Gustav Vasa övertog omsorgen om Sveriges folk, var den svenska
handeln helt och hållet begränsad till Östersjön: därutanför seglade knappast ett svenskt
fartyg. Samtidigt med att Konungen verkade för en ökad avsättning av svenska
produkter, gick hans strävan ut på sjöfartens utvidgande. Svenskarna började
vid denna tid segla även till Nederländerna, England och Frankrike, ja till
Spanien och Portugal. Därjämte sökte Gustav Vasa, man kan säga med godo
och ondo, uppfostra sina svenskar till köpmän.

Karl IX genomförde indelningen av våra städer i stapelstäder och uppstäder,
av vilka de förra skulle ombesörja utrikeshandeln. Av dem borde Stockholm
bliva Sveriges huvudhamn i Östersjön och Göteborg vid Västerhavet.

Gustav II Adolf gjorde utomordentligt mycket för den svenska handelns
förkovran och likaledes Axel Oxenstierna. »Rikets välfärd beror av handel och
seglation» var ett uttryck, som ofta hördes ur Gustav Adolfs mun. Jämsides
med den politiska makttillväxten vidgades vid denna tid Sveriges utländska
handelsförbindelser. Intresse skapades för en storindustriell utveckling och
särskilt det svenska järnet skaffade sig en rangplats på världsmarknaden. Med
sitt utmärkta läge mitt i det rike, som var på väg att bildas kring Östersjön,
blev Stockholm en betydande handelsstad och flera stora affärshus uppstodo
därstädes. Få perioder av vår historia ha såsom denna varit präglade av en
intensiv strävan för uppdrivande av vår handel och industri.

Även nya arbetsmetoder infördes inom näringslivet, privatkapitalet började
framträda och öva inflytande, och det i våra dagar så betydelsefulla
bolagsväsendet räknar från denna tid sin uppkomst.

Med den ställning, som Staten vid denna tid intog till näringslivet, kunde
dock de stora bolagen svårligen åvägabringas utan Statens ingripande och
understöd. Sålunda fingo de s. k. kompanierna ofta monopol på handeln med
särskilda varor eller med särskilda länder. År 1619 upprättades Kopparkompaniet,
som erhöll monopol på uppköp och utförsel av ali landets koppar. Efter tio
års tillvaro måste det dock upplösas. Ett nytt kopparkompani upprättades 1636
men upphävdes två år senare, varefter kopparhandeln blev fri. Av långt större
omfattning var det s. k. Söderkompaniet, vilket på förslag av holländaren W.
Usselincx privilegierades 1626, med uppgift att driva handel på Asien, Afrika,
Amerika och Australien, och som således ägde monopol på ali sjöfart med de
främmande världsdelarna. Ogynnsamma förhållanden hindrade dock kompaniet
att fullt genomföra sina stora planer. Av övriga handelskompanier må endast
nämnas de tjärhandelskompanier, som från 1648 till 1715 ägde uteslutande rätt
att i Norrland och Finland uppköpa tjära till pris, som voro bestämda i
ok-trojen, samt exportera varan.

Bland de länder, med vilka vår utrikes handel under 1600-talet bedrevs,
intager Holland främsta rummet. Genom handelstraktater av åren 1614 och 1640
hade detta land förmåner framför andra nationer. I viss mån spelade under
senare delen av 1600-talet Holland nära nog samma roll för vår handel som
under 1400- och början av 1500-talen lybeckarna. Flera holländska köpmän
inflyttade till Sverige och nedlade särskilt i våra järnverk betydande kapital,
som kommo landet till godo, men å andra sidan sökte holländarna också att till
sitt eget lands förmån exploatera våra tillgångar. Våra kolonisationsförsök i
Amerika och Afrika omintetgjordes av holländarna, som både hemligt och öppet
motverkade våra statsmäns försök till den svenska handelns upphjälpande. Det-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free