Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Handel. [Av A. Berencreutz] - Tullagstiftningen och tullstaten. Av K. G. Wetterlund - Handelspolitik. Av S. Brisman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSPOLITIK.
505
Generaltullstyrelsen är delad å fyra avdelningar: kansliet, kameral-,
revisions-samt tullbehandlings- och upplysningsbyrån. Förutom att i administrativt
hänseende närmast övervaka och leda Tullverket åligger Generaltullstyrelsen bl. a.
att i första hand avgöra tullbehandlingstvister mellan varuägare och
lokalförvaltningar samt att meddela officiella förhandsupplysningar angående varors
tull-behandling. Till förvaltningen hörande ärenden handläggas av
lokaltullför-valtningarna, vilka i Stockholm och Göteborg äro fördelade på särskilda
avdelningar: tullkammare, uppbördskontor, konfiskations- och kassörskontor,
packhusinspektion, nederlagskontor och tullbevakningsinspektion. Landet är
indelat i 48 tullkammardistrikt, ett för varje stapelstad. Utom i stapelstäder
(se härom sid. 502) finnas tullkamrar i städerna Lund, Borås, Falun och
Östersund samt vid järnvägsstationerna Mon, Charlottenberg, Storlien och Riksgränsen.
Dessutom finnes ett antal tull- och gränsinspektioner, tull- och gränsstationer
samt tullexpeditioner, av vilka dock endast gränstullförvaltningarna äga oinskränkt
förtullningsrätt.
För utbildning av aspiranter och redan antagna tjänstemän äger Tullverket en
särskild undervisningsanstalt, där undervisning meddelas i varukännedom,
författningskunskap, kemi och levande språk.
Kustbevakningen lyder i Stockholms tullkammardistrikt under chefen för
tull-bevakningsinspektionen i samma stad, i Skåne och Blekinge ävensom i Hallands
samt Göteborgs och Bolius län utövas chefskapet av tvenne kustbevakningschefer
samt i övrigt av tullförvaltarna. Kustbevakningen har till sitt förfogande i ett
distrikt en kustbevakningsångare samt i övrigt ett större antal »tulljakter» (i
regel motorbåtar) och smärre farkoster.
Gränsbevakningen i Dalsland, Värmland och Dalarne lyder under en
gräns-bevakningschef, i övrigt utövas chefskap av vissa tullförvaltare.
För åtal rörande förbrytelser mot tullförfattningarna äro i vissa distrikt
anställda särskilda tullfiskaler.
Statsverkets omkostnader för Tullverket utgjorde i procent av uppbörden år
1870 11-7 %, 1890 5’8 % samt 1913 9"3 %.
Handelspolitik.
Ehuru Statens ingripande på handelns område nu i de flesta länder är
vida mindre omfattande än förr, är det dock av stor betydelse.
Inrikeshandeln lämnas numera alldeles fri, men utrikeshandeln regleras genom
tullar, handelstraktater och även genom direkta åtgärder för exportens
underlättande. Huru dessa förhållanden gestaltat sig i Sverige, framgår
bäst av en översikt av de senare händelserna, åtföljd av en överblick över
de nu rådande förhållandena.
Vår handelspolitiks moderna skede daterar sig från 1850-talets mitt. Redan
från 1820-talet hade visserligen betydande modifikationer gjorts i den nedärvda
strängt prohibitiva merkantilistiska tullpolitiken, men det var först på 1850-talet,
man definitivt bröt med denna. 1 överensstämmelse med den tidens allmänt
härskande uppfattning övergick man då till ett ganska frihandelsvänligt system; alla
återstående importförbud avskaffades, livsmedel och de flesta råvaror blevo
tullfria, ocli övriga tullar sänktes.
När dessa reformer vidtogos i Sverige, kvarstodo nästan alla länder på den
europeiska kontinenten i de gamla merkantilistiska tullförhållandena; Sverige
var sålunda ett av de allra första, som i detta avseende följde Englands exempel.
Teoretiskt voro emellertid överallt frihandelsteorierna förhärskande, och på
1860-talet kom även det praktiska genombrottet. Utgångspunkten för detta bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
