Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
X. SJÖPART.
färdande år 1724 vann den emellertid en så snabb förkovran, att den redan
mot slutet av 1720-talet utgjordes av omkring fem hundra fartyg. Genom det
Ostindiska handelskompaniet främjades ock betydligt vår sjöfart på
avlägsna länder. En lysande tid inträdde under amerikanska frihetskriget (1775—
83), i vilket de större sjömakterna efter hand indrogos, varigenom deras sjöfart
minskades, till fromma för de neutrala makternas. Såsom redan förut påpekats,
har troligen den svenska sjöfarten aldrig varit mera inbringande än under
denna tid.
Handelsflottan.
Under den långvariga fredstid, som Sverige efter 1814 fått njuta, har
dess sjöfart vunnit en ej ringa utveckling, ehuru dess relativa betydelse
knappast är densamma som under föregående tider. Av samtliga nationers
handelsflottor upptog den svenska år 1850 vid pass 2-66 % — efter
»förmedlat» tontal räknat (se Tab. 115) och med begagnande av A. N. Iviærs
epokgörande sjöfartsstatistik. Ar 1865 hade vår andel nedgått till 1-92 %.
Under det följande årtiondet, egentligen under början av 1870-talet, ägde
ett väldigt uppsving rum, som år 1875 förde oss fram till 3-22 % av
världstonnaget, men därefter följde tjugu år, utgörande ett av de svagaste
kapitlen i vår sjöfarts hela historia. Vår handelsflotta nådde då ej ens
till 2 % av världstonnaget. Sedan slutet av 1890-talet har dock åter en
uppsvingsperiod inträtt, och för närvarande kan Sveriges handelsflotta
beräknas utgöra 2 64 °/o av den för samtliga sjöfartsländer upptagna
summan. — Utvecklingens gång sedan mitten av nittonde seklet framgår av
Tab. 115.
Såsom i andra länder har under senare tider antalet fartyg snarare min-
Tab. 115. Sveriges handelsflotta, ären 1850—1913.
(Fore 1900 alla fartyg; från och med 1900 fartyg om 20 ton och däröver; från och med 1913 äro även
registrerade pråmar medräknade.)
Vid slutet av år Antal fartyg Hela tontalet (netto) [-Segelfartyg»-] {+Segel- fartyg»+} Ång- och motorfartyg [-Förmedlat-] {+Förmed- lat+} tontall [-Ångfartyg-] {+Ång- fartyg+} i %■"
Tontal Tontal D:o
multi-plic. med 3 [-Hästkrafters-] {+Häst- krafters+}
1850. . . . 2 744 205 800 201 800 4 000 12 000 ? 213 800 5-6
1860 .... 3 200 283 600 271 600 12 000 36 000 6 000 307 600 11-7
1870 .... 3 376 350 200 319 300 30 900 92 700 11601 412 000 22-5
1880 .... 4 333 552 400 461 600 90 800 272 400 24 601 734000 37-1
1890 .... 3 874 510 947 369 680 141 267 423 801 37 843 793481 53-4
1900’ . , . 2 987 613 792 288 687 325 105 975 315 67 317 1264 002 77-2
19101 . . . 2 849 769 985 176 912 593 073 1 779 219 466 410 1956131 910
1911’ . . . 2 758 765 068 154 968 610 100 1830 300 481 805 1985 268 92-2
1912’ . . . 2 793 805 386 153 827 651 559 1 954 677 514 144 2108 504 92-7
1913’ . . . 2 938 891 389 170 050 721 339 2164 017 560 939 2 334 067 92-7
härav pråmar 116 18183 18183 _ — — 18 183 —
1 Se anmärkningen nnder tabellens titel. Vad angår talen före 1900, äro desamma
säkerligen något för höga beträffande tontalet och mycket för höga i fråga om fartygens antal.
— 2 Härmed avses segelfartyg med eller ntan hjälpmaskin (inkl. fr. o. m. 1913
registre-rade~pråmar). — 3 Före 1910 nominella,^därefter indikerade hästkrafter. — 4 Segelfartygens
tontal + 3 gånger ångfartygens. — 5 Ångfartygens effektiva (d. v. s. med 3 multiplicerade)
tontal i % »v hela det förmedlade tontalet (föregående kolumn).
Anm. Med tontal avses i det följande nettoton, om ej annorlunda säges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
